Ett nu är cirka två sekunder långt
Det vi upplever som nu har en viss utsträckning i tiden. I varje varseblivning presenteras vi för ett nu som är en eller ett par sekunder. Det finns också ett nu i minnen. Vi återupplever syn- och hörselintryck i sekvenser på några sekunder.
Det här hävdar filosofen Jan Almäng på Högskolan Väst. I fysisk mening har nuet ingen utsträckning i tiden, men han talar om ett annat sorts nu, det upplevda nuet. Han förklarar med hjälp av ett minne av en älgolycka som inträffade för tre år sedan. Han minns händelsen som flera på varandra följande ögonblick. Det börjar med att han hör föraren av bilen hojta till. Sedan ser han älgen framför sig på vägen. Därefter hör han smällen när den slår emot bilen. Bilen saktar in och efter det ser han i backspegeln att två eller tre älgar till passerar på vägen bakom honom. (Ingen av dem som finns i bilen skadas.)
– När jag spelar upp det här för mig själv tar det kanske tio till femton sekunder, men i varje givet ögonblick av minnet upplever jag bara en till två sekunder av helheten, säger Jan Almäng.
Enligt hjärnforskarna aktiveras samma hjärnceller när vi upplever något första gången som när vi senare återkallar scenen för vår inre syn. Det är som en slags simulering. Och den består alltså av flera på varandra följande nu. Samtidigt förstår vi att dessa nu utspelas i det förflutna.
En annan viktig del av våra tidsupplevelser är att det finns en ordningsföljd för det som sker inom ett nu. Vi kan till exempel höra någon sjunga do re mi och håller då alla tre tonerna samtidigt i vårt medvetande. Vi hör dem så att säga gemensamt, men det finns ändå en ordningsföljd.
– När mi ljuder hör jag mi som nuvarande och re som förflutet och do som ännu lite mer förflutet, säger Jan Almäng.
I en nyligen publicerad artikel analyserar han vår upplevelse av tid. Han resonerar vidare kring sådant som andra filosofer kommit fram till och ger ett eget bidrag. Alla håller inte med om att vi upplever ett nu när vi minns förflutna händelser, men Jan Almäng argumenterar för det. I ett kommande forskningsprojekt ska han utveckla en ny teori om tidsupplevelse.
Ibland är en människas tidsupplevelse störd och då uppstår stora problem. Till exempel har en gammal människa som blandar ihop nu och då svårt att klara sig själv. En analys av vår tidsupplevelse kan vara viktig för att förstå vad det är som är fel när tidsupplevelsen är störd.
– Teorier om tidsupplevelse kan vara till hjälp för att ställa de rätta frågorna när man forskar på hjärnan, säger Jan Almäng.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Almäng, 0702-907101, jan.almang@hv.se
