Nytta och transparens i dagens socialtjänst
Inom flera människovårdande yrken satsas det för fullt på att etablera en arbetsmodell kallad evidensbaserad praktik. Kajsa Svanevie vid Umeå universitet har följt införandet av det nya arbetssättet inom socialtjänsten under de senaste tio åren. – Den största förändringen är att beslutsfattandet blir mer transparent och möjligt att kritiskt granska.
Evidensbaserat arbete innebär att till exempel socionomer och sjuksköterskor förenar brukares och patienters önskemål med egna yrkeserfarenheter och bästa befintliga vetenskapliga kunskap, och därefter följer upp resultaten. Kajsa Svanevie har i sin avhandling studerat introduktionen av arbetsmodellen inom socialtjänsten sedan år 2000, när ett nationellt program sjösattes på uppdrag av regeringen. Anledningen var att det rådde kunskapsbrist om vad socialtjänstens insatser egentligen ledde till.
– Då var det ganska ovanligt att resonera om resultat i social verksamhet. Inte ens socialchefer visste i vilken utsträckning socialtjänsten gjorde någon nytta, och hur det egentligen gick för omhändertagna barn eller för människor med missbruksproblem inom olika former av samhällsvård, säger Kajsa Svanevie.
Hon menar att den största förändringen med införandet av evidensbaserad praktik är den ökade transparensen inom yrkesutövningen.
– Idag förväntas socialarbetare kunna visa på innehållet i olika insatser, vad åtgärderna leder till och också redovisa kunskapsgrunden för sitt beslutsfattande.
Det nya arbetssättet har ökat fokus på om utsatta medborgare får den hjälp som faktiskt möter deras behov, men inom forskarvärlden har tuffa kontroverser blossat upp omkring hur vetenskaplig kunskap om sociala insatser bäst kan genereras, viktas och värderas. Samtidigt har etableringen gynnats av medborgarsamhällets ökande krav på redovisad nytta av skattemedel. Lagstiftning med krav på kvalitet och utvärdering har främjat införandet, liksom yrkesetiska riktlinjer som föreskriver en förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Enligt Kajsa Svanevie är det en bit kvar innan arbetsmodellen är helt etablerad inom socialtjänsten. Evidensbaserat arbete ställer krav på socialtjänstorganisationens klientuppföljning och stimulans till yrkesverksammas forskningsengagemang, något som förutsätter en samverkan mellan universitet och kommuner, och integrering mellan forskning och praktik.
– Här finns en del att göra, om man tror på vikten och värdet av evidensbaserad praktik i socialt arbete, säger Kajsa Svanevie.
Fakta om disputationen
Fredagen den 9 december försvarar Kajsa Svanevie, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Evidensbaserat socialt arbete: Från idé till praktik. Engelsk titel Evidence-based social work: From idea to practice. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lars Oscarsson, Ersta Sköndal högskola.
Kontakta gärna:
Kajsa Svanevie, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Mail: kajsa.svanevie@socw.umu.se
Telefon: 090-786 57 48, 070-271 7930
Läs hela eller delar av avhandlingen
