Hanteringen av skamkänslor påverkar den psykiska hälsan
En hög benägenhet att känna skam kan kopplas till en allmänt höjd nivå av psykiska symtom men det viktiga är hur skamkänslorna hanteras, framgår av den avhandling som Lotta Strömsten försvarar vid Umeå universitet den 16 december.
Skam är en känsla som alla har. Förmågan till att känna skam är medfödd och betydelsefull för vår sociala funktion: Den är en viktig drivkraft för att visa respekt, hänsyn och ömsesidighet gentemot andra. Skammen påminner oss om vårt sociala beroende och får näring i behovet av att känna tillhörighet till andra. Benägenheten till att reagera med skam i olika situationer varierar från person till person, beroende av bakgrund och tidigare upplevelser. Personer med hög skambenägenhet upplever i högre grad otillräcklighet och skam också över förhållanden som de egentligen inte är ansvariga för eller har något inflytande över. Detta gör skamkänslorna svåra att stå ut med och hantera, vilket leder till en ständig oro för att stöta sig med andra.
Avhandlingen visar att högre nivåer av skambenägenhet generellt kan kopplas till förhöjda nivåer av psykiska symtom. Här finns individuella skillnader, och en stor del av förhållandet mellan skambenägenhet och psykisk ohälsa förklaras av hur personer hanterar sina skamkänslor samt hur de relaterar till, förlitar sig på och känner sig trygga med andra människor. De personer som betraktar andra som i allmänhet pålitliga, medkännande och tillgängliga som stöd när nöden så kräver, verkar lida mindre svårartade effekter av sin skambenägenhet. Personer som istället betraktar andra människor som avståndstagande och ogillande, samt hanterar stress och skamkänslor med flyktstrategier, undandragande, självnedvärdering eller aggressivt klander mot andra verkar lida svårare psykiska hälsoeffekter. Dessa associationer förefaller vara tämligen lika bland män och kvinnor.
Lotta Strömsten, som är uppväxt i Lycksele, läste beteendevetenskap vid Mälardalens högskola, Eskilstuna, och är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri och medicinsk psykologi, UmU, samt statistisk analytiker vid psykiatriska klinikens forsknings- och utvecklingsenhet i Umeå.
Fredagen den 16 december försvarar Lotta Strömsten, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln More or less than human: The influence of shame on psychological distress (Svensk titel:Övermänsklig eller undermänsklig: Skammens inflytande på psykisk ohälsa).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by 23, NUS. Fakultetsopponent är professor Martin Bäckström, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen
