Lägre risk att insjukna men högre risk att dö i bröstcancer för lågutbildade och utlandsfödda kvinnor

– Fram till år 2000 hade alla kvinnor i Sverige samma risk att dö i bröstcancer. Men efter det har någonting hänt. De lågutbildade och utlandsfödda kvinnor som fick sin bröstcancerdiagnos mellan 2000-2007 har av någon anledning en högre dödlighet, säger docent Tahereh Moradi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Insjuknandet i bröstcancer fortsätter att ökat i Sverige, samtidigt som dödligheten i sjukdomen generellt minskar. Detta gäller både personer födda i landet och utlandsfödda. Den minskade dödligheten beror troligtvis på förbättrade behandlingar och tidigare upptäckt tack vare screeningprogram, anser forskarna.  Risken både att drabbas och att dö av bröstcancer varierar dock med kvinnans, utbildningsnivå, ålder, födelseland, hur gammal hon var när hon kom till Sverige och hur länge hon har bott här.  

Resultaten av den nu aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Breast Cancer Research, visar att kvinnor med längst utbildning – en indikator för högre socioekonomisk position – har 20 till 30 procent högre risk att få diagnosen bröstcancer än lågutbildade kvinnor. Men samma grupp har samtidigt 30 till 40 procent lägre risk att avlida i sjukdomen jämfört med kvinnor med låg utbildningsnivå, oavsett födelseland. Utlandsfödda kvinnor löper lägre risk att insjukna i bröstcancer än infödda svenska kvinnor. Kvinnor födda i China, Korea, Thailand, Vietnam, Turkiet och Chile hade den lägsta risken – en nästan halverad risk jämfört med svenskfödda kvinnor. Detta beror förmodligen på skillnader i livsstilsfaktorer som påverkar risken för bröstcancer, konstaterar forskarna.

Risken att insjukna minskar också ju äldre kvinnorna var då de kom till Sverige. Dessutom löper invandrade kvinnor som bott kortare än 30 år i Sverige 10 procent  lägre risk att drabbas än de som hunnit bo längre tid i landet. Att ändring i livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av bröstcancer styrks också av att Sverigefödda döttrar till invandrade kvinnor löper samma risk som infödda kvinnor. Sådana faktorer är till exempel antal graviditeter, ålder vid den första fullgångna graviditeten, ålder vid klimakteriet, fetma, användning av screening och vårdutnyttjande.

Studien visar samtidigt att utlandsfödda kvinnor som fått en bröstcancerdiagnos efter 50 års ålder och utlandsfödda kvinnor som fått diagnosen under studiens sista tio år löper högre risk att dö till följd av bröstcancer jämfört med motsvarande grupp infödda svenskar. Skillnaden mellan grupperna kan bero på lägre deltagande i screeningprogram bland äldre och nyanlända.

– Våra resultat pekar på vikten av aktiva åtgärder för att minska insjuknande och framför allt dödlighet hos utsatta undergrupper av den kvinnliga befolkningen. Den lägre risken för bröstcancer bland utlandsfödda visar också hur viktigt det är att ta reda på mer om hur livsstilsfaktorer bland invandrade kvinnor med låg bröstcancerrisk skiljer sig mot livsstilsfaktorer bland svenskfödda, så att förebyggande insatser kan genomföras, säger Tahereh Moradi.

Studien gjordes med hjälp av databasen Migration och Hälsa som är uppbyggd av ett tio tal nationella register och utformad för att studera olika sjukdomar hos socialt missgynnade grupper samt invandrare och deras barn i Sverige.

Publikation: ”Breast Cancer Incidence and Case Fatality among 4.7 Million Women in Relation to Social and Ethnic Background: a Population-based Cohort Study”, Omid Beiki, Per Hall, Anders Ekbom and Tahereh Moradi, Breast Cancer Research, online early publication 6 January 2012.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tahereh Moradi, docent
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 800 18 eller 076 20 95414
E-post: tahereh.moradi@ki.se