Alla kan inte vänja sig vid starka dofter
Får du huvudvärk av bordsgrannens parfym? Sticker det i näsan av rengöringsmedlet på jobbet? Att få symtom av vardagliga doftämnen behöver inte betyda att du är allergisk utan att du lider av kemisk intolerans. Enligt Linus Andersson vid Umeå universitet kan en sorts överkänslighet bero på en oförmåga att vänja sig vid lukter.
I vanliga fall brukar luktförnimmelser avta snabbt, som när du kliver in i en kompis lägenhet. Trots att lukterna är tydliga när du står i farstun, är det inget du tänker på efter ett tag. För personer med kemisk intolerans verkar lukterna istället vara ständigt närvarande. Psykologiforskaren Linus Andersson har låtit både intoleranta och icke-intoleranta människor utsättas för lukter, och jämfört deras reaktioner.
– De överkänsliga personerna upplevde att lukten blev starkare trots att styrkekoncentrationen inte ändrades. Även deras hjärnaktiveringsmönster skiljde sig från den andra gruppen, säger han.
Skillnader i hjärnaktivitet
Resultaten har observerats både med metoder som bygger på elektroencefalografi (EEG) och funktionell hjärnavbildningsteknik (fMRI). EEG-metoden gick ut på att placera elektroder på försökspersonernas huvuden och registrera de små spänningsförändringar i hjärnan som uppstår efter luktexponering. Linus Andersson berättar att i motsats till normalgruppen minskade inte de intolerantas hjärnaktivitet under den dryga timme som de exponerades. Oförmågan att vänja sig vid lukter verkar alltså motsvaras av en oförändrad hjärnaktivitet över tid.
– Dessa personer har också ett annat mönster av blodflöde i hjärnan, jämfört med de som upplever att lukten avtar. En liknande förändring kan hittas hos patienter med bland annat smärtsjukdomar.
Känslighet för lukt påverkar hela kroppen
Ytterligare resultat i avhandlingen är att kemisk intoleranta också reagerar kraftfullt på ämnen som retar slemhinnor i näsa och hals. Personer som hostar mer när de andas in kapsaicin, det starka ämnet i chilifrukter, har också förhöjda reaktioner i hjärnan till andra lukter. Förutom att intoleranta personer upplever att lukter blir starkare, syns följaktligen även effekter på slemhinnor och i hjärnan.
– Vi kan alltså se tecken på att intoleransen påverkar både kropp och psyke, och det är viktigt att inte stirra sig blind på endast en av dessa aspekter, säger Linus Andersson.
Kemisk intolerans är förvånansvärt vanligt – upp till 10 procent av befolkningen rapporterar besvär av vardagliga lukter, medan ett par procent får allvarliga symtom. Till skillnad från allergi och astma finns det däremot mycket lite forskning kring vad som orsakar åkomman. Linus Andersson menar att skulle man kunna sätta fingret på vad som karaktäriserar överkänsligheten finns också möjligheter att utveckla diagnos- och behandlingsmetoder. Men forskningen kan också ge ny kunskap om hur vi ska tänka kring vår arbets- och vardagsmiljö.
– Några jobbarkompisar kanske besväras mer än andra av lukten från kopiatorn – vad kan vi då göra för att så många som möjligt ska uppleva att arbetsförhållandena är acceptabla?
Fakta om disputationen
Fredagen den 20 januari försvarar Linus Andersson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sick of Smells: Empirical Findings and a Theoretical Framework for Chemical Intolerance. Svensk titel: Sjuk av lukter: Empiriska fynd och ett teoretiskt ramverk för kemisk intolerans. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal Hs1031, Norra beteendevetarhuset, Fakultetsopponent är professor Monique Smeets, Department of Psychology, Utrecht University.
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
Pressbild [Ref 2]
Kontaktinformation
Kontakta gärna: Linus Andersson,
institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: linus.andersson@psy.umu.se
Tel: 090-786 64 28
