Psykisk hälsa och gener har betydelse för förlossningssmärta
Smärtupplevelsen och användning av smärtstillande behandling under en förlossning varierar mellan olika kvinnor. Läkaren Fatimah Dabo Pettersson har i sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet sett att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor.
Det finns en mängd förklaringar till att kvinnor har olika smärtupplevelser och att användningen av smärtstillande behandling varierar. De mest inflytelserika faktorerna verkar vara tidigare förlossningserfarenhet, hur lång tid förlossningen tar, barnets vikt och psykologiska faktorer. Fatima Dabo Pettersson har i sin avhandling studerat såväl biologiska effekter (av kroppseget morfin, endorfin, och genetiska polymorfier) som psykologiska faktorers (depressions- och ångestsymtom) betydelse för smärtrelaterade beteenden under förlossningen.
Det är känt att orsakerna till behov av smärtlindring och skillnader i smärtupplevelsen under förlossningen är multifaktoriella. För att ta reda på betydelsen av faktorer som nedstämdhet, ångest och kroppens eget morfin (endorfiner) för upplevelse av förlossningssmärta, har Fatimah Dabo Pettersson, tillsammans med kollegor, gjort fördjupade studier på området.
En av studierna rörde huruvida ångest och nedstämdhet under graviditeten kan ha betydelse för hur tidigt man söker vård i förlossningsförloppet och behovet av smärtlindring. Kvinnor med mer uttalade depressionssymtom visade sig söka tidigare i förloppet med värkar än motsvarande kvinnor med låg poäng på depressionsskalan MADRS-S. Vidare skattar kvinnor med hög poäng på ångestskalan (STAI-T) sin förlossningssmärta högre innan de får bedövning av barnmorskan än motsvarande kvinnor med låg eller ingen ångest.
– Vår slutsats är att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor. Det behövs dock fortsatta studier inom fältet för att komma närmare en bättre förklaringsmodell av födande kvinnors olika behov av smärtlindring, säger Fatimah Dabo Pettersson.
De två genpolymorfier som Fatimah Dabo Pettersson och hennes kollegor studerat härrör från specifika förändringar i generna för OPRM1- respektive GCH1 och har tidigare associerats med bättre svar på smärtstillande behandling respektive minskad smärtkänslighet. Kvinnor som var bärare i dubbel uppsättning av den förändrade GCH1-genen kom till förlossningen med mer öppen livmoderhals jämfört med icke-bärare. De efterfrågade också, tvärtom med forskarna hade förväntat sig, i högre utsträckning minst två sorters smärtlindring. Motsvarande genetiska analys för OPRM1-genen påvisade ingen skillnad mellan bärare och icke-bärare avseende livmoderhalsstatus vid tid för ankomst till förlossningen eller behov av smärtlindring. Självrapporterad smärta påverkades inte av bärarskap av någondera av genpolymorfierna.
Studierna bekräftar också att förstföderskor och kvinnor med långdragna förlossningar har ett större behov av smärtlindring.
För mer information kontakta Fatimah Dabo Pettersson, tel: 073-9259135, e-post: Fatimah.Dabo@kbh.uu.se
Ladda ner och läs avhandlingen
