Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 februari 2012

Nästa generations tv är här

Kraven på tv-upplevelsen ökar hela tiden, något vi bland annat kan tacka internet för. Ett nytt forskningsprojekt vid KTH ska inte bara göra tv-tittaren till husbonde över sin egen fjärrkontroll, utan också över vad som händer i tv-rutan. Soffpotatisen uppgraderas därmed från passiv konsument till aktiv regissör.

Under senare år har internet, HD-teknik och 3D-bio flyttat fram gränserna för hur vi konsumerar rörlig bild. Förutom att kvaliteten har blivit avsevärt mycket bättre från tiden då bilden var svartvit och något senare, ganska brusig när den kom på VHS-band, så har önskemålet att själv få bestämma när/var/hur ökat dramatiskt.

KTH-forskare jobbat nu med en ny teknik som kallas för Free Viewpoint TV, FTV. Med 3D-glasögon får man förvisso ett visst djup i bilden, men bilden är fortfarande statisk. Med den nya tekniken kan tv-tittaren själv välja från vilken vinkel hon eller han vill betrakta motivet.

– Det hela går ut på att man sätter upp 25 kameror runt till exempel en fotbollsplan. Med teknikens hjälp kan du sedan välja exakt på millimetern oavsett kamera varifrån du vill betrakta spelplanen och fotbollspelarna. Med FTV kan du alltså själv agera regissör och välja var vid fotbollsplanen kameran ska stå och hur du ska följa spelet, säger Markus Flierl, universitetslektor vid KTH och den som leder forskningsarbetet.

Det handlar alltså om interaktiv tv, men är inte begränsad till just tv-apparater. Det går lika bra med video eller tv via surfplattor, smartphones eller datorer. Antalet använda kameror kan variera, ju fler desto bättre är receptet.

– Tekniken ger tittaren en betydligt större flexibilitet än vad som är fallet idag. Den går också utan problem eller dyra kostnader att kombinera med stereoskopi och 3D, säger Markus Flierl.
När det gäller uppspelning via surfplattor, smartphones eller datorer, så krävs inte särskilt mycket enligt Markus Flierl. En enkel app som tillåter tittaren att styra den sändning som strömmas till respektive enhet räcker. För en tv behövs en liten digital låda som inte kostar mer än runt 500 kronor att ta fram, förmodligen mindre vid masstillverkning.

– FTV fungerar bäst för underhållningsbranschen, som musikkonserter och sport. Vi har börjat med fältsporter då det är lite klurigare. Det är enklare inom till exempel bilsport eftersom det där redan finns väldigt många kameror. Det är lite svårare att fästa en kamera på skallen på fotbollspelaren, säger Markus Flierl.

Förutom tv och underhållningsbranschen finns andra tänkbara användningsområden forskningen och FTV. Ett av dem är medicinteknik.

– Istället för att läkaren ska undersöka röntgenbild efter röntgenbild så kan hon eller han istället titta på den röntgade kroppen från en mängd olika vinklar, i rörlig video. Det förenklar läkarens arbete radikalt, säger Markus Flierl.

När det kommer till videokonferenser – ett område som också det är naturligt för FTV – har det allt sedan dessa system började användas på bred front för 15-20 år sedan, varit ett problem med bristande ögonkontakt mellan samtalande mötespersoner. Även här skulle FTV kunna hjälpa till.
Forskningen sker i projektet Free-viewpoint Immersive Networked Experience, FINE, och sker tillsammans med en rad stora teknik- och mjukvaruföretag i tv-branschen i Europa. Några av dem är Ericsson, Mediapro, Bitmanagement, EVS, Tracab och Abertis Telecom. KTH:s del i det hela är signalbehandling, att utveckla algoritmer för att slå ihop de rörliga bilderna, det som kallas för Image Based Rendering.

EU-projektet ska vara klart nästa år, 2013, och då ska det också finnas en så kallad demonstrator. Det vill säga en möjlighet att visa hur allt fungerar i realtid. Något eller några år efter det skulle tekniken kunna finnas ute på marknaden om tv-branschen satsar på den, förutspår Markus Flierl.
För mer information, kontakta Markus Flierl på 08 – 790 74 25 eller mflierl@kth.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera