Unga med schizofreni kan också ha autism
Unga vuxna som diagnostiseras med schizofreni kan också lida av autismspektrumtillstånd. Det visar en av-handling vid Sahlgrenska akademin.
Personer som drabbas av schizofreni har ofta varit annorlunda redan som barn. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som bygger på intervjuer med både unga vuxna med schizofreni och deras föräldrar.
Omkring fyra av tio föräldrar uppger i studien att deras barn redan i barndomen haft svårigheter som liknar autismspektrumtillstånd, till exempel svårt med kamratrelationer, koncentration, språk och motorik. Tidigare studier har hävdat att personer kan ha blivit feldiagnostiserade: patienter med schizofreni har efter fördjupade undersökningar egentligen visat sig ha autism.
– Vår slutsats är att det finns en grupp patienter där diagnoserna överlappar, och som alltså har både schizo-freni och autismspektrumtillstånd. Det anmärkningsvärda är att vi hittar flest dubbla diagnoser bland de pati-enter som i störst grad uppfyller de vetenskapliga kriterierna på schizofreni, säger Maria Unenge Hallerbäck som skrivit avhandlingen.
Att identifiera underliggande svårigheter hos personer med schizofreni har enligt Maria Unenge Hallerbäck stor betydelse för att kunna ge rätt stöd och behandling.
– Det finns idag läkemedel som dämpar de ofta skrämmande symptomen vid schizofreni, men när de psykotiska symptomen har klingat av finns behov av andra stödinsatser för att personerna ska må bra och få en fungerande vardag, säger hon.
– Att inse att en person med schizofreni dessutom har ett autismspektrumtillstånd har stor betydelse för hur den behandlingen ska utformas, men också för den genetiska forskning som vill förstå orsakerna bakom schizofreni och autism, säger Maria Unenge Hallerbäck.
I avhandlingen ingår också en kritisk granskning av ett nyutvecklat testinstrument kallat ”Reading the Mind in the Eyes”. Maria Unenge Hallerbäck har låtit 158 studenter från Karlstad universitet genomföra testet, som lanserats av den välrenommerade forskaren Simon Baron-Cohen som ett utredningsverktyg för autismspektrumtillstånd.
–Det är anmärkningsvärt att testinstrumentet fått en sådan spridning, trots att så lite har beskrivits om dess grundläggande psykometriska egenskaper. Jag har granskat en svensk version av testet, och kan visa att testresultaten för en och samma individ kan variera ganska mycket mellan två testtillfällen, vilket gör att man kan ifrågasätta testets relevans, säger Maria Unenge Hallerbäck.
Avhandlingen Autism and early development in adults with schizophrenia. Methodological and clinical aspects försvaras vid en disputation den 9 mars.