Höga skolkrav riskerar elevers hälsa
Elever i klasser med höga skolkrav löper högre risk för ohälsa än elever i klasser med lägre skolkrav. Och flickors hälsa påverkas mer negativt av höga skolkrav än pojkars. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet som omfattar över 8 000 barn i grundskolan i Sverige.
En stor del av barnens tid tillbringas i skolan och det är inte bara sociala relationer i skolan som påverkar deras psykiska hälsa. Risken för fysiska och psykiska besvär ökar med graden av krav i skolklassen.
En avhandling vid Mittuniversitetet visar att elever i skolklasser med höga skolkrav, oftare rapporterar hälsobesvär, exempelvis nedstämdhet, sömnproblem och huvudvärk, än elever i skolklasser med låga skolkrav. Och detta oavsett hur eleverna själva uppfattar skolkraven. Risken för att rapportera hälsobesvär är 50 procent högre i klasser med höga skolkrav än i klasser med låga skolkrav.
Doktoranden Ulrika Eriksson har studerat olika sociala faktorer i barns skol- och närmiljö och hur de relaterar till barns självrapporterade hälsa. I mars disputerar hon på Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet med en avhandling som omfattar över 8 000 barn i årskurs 5, 7 och 9 i hela Sverige.
– Hälsa och välbefinnande påverkas inte enbart av individuella faktorer. Normer och värderingar i skolklasser förefaller också vara betydelsefullt för hur barn uppfattar sin hälsa, säger Ulrika Eriksson.
Höga skolkrav mättes i studien genom tre påståenden: ”Jag har för mycket skolarbete”- ”Jag tycker skolarbetet är svårt”- ”Jag blir trött av skolarbetet”. Resultaten visar att flickor påverkas mer negativt av höga skolkrav än pojkar. Det är viktigt att åskådliggöra genusskillnaderna i sambandet mellan skolrelaterade krav och barns hälsa menar Ulrika Eriksson. Det är möjligt att de normer och förväntningar som finns på flickor och pojkar kan verka skyddande alternativt utgöra riskfaktorer för barns välmående.
– Lärarna spelar en viktig roll för att skapa ett positivt socialt klimat i skolklasser och har möjlighet att tydliggöra vilka krav som ställs och hur eleverna kan uppfylla dem. Kraven bör matcha elevens kapacitet och skapa känsla av framgång och utveckling snarare än misslyckande, säger Ulrika Eriksson.
Program för att stödja och uppmuntra lärare i ett sådant arbete framstår som betydelsefullt för ett hälsofrämjande arbete i skolan.
MER INFORMATION OCH KONTAKT
Ulrika Eriksson, doktorand, 070-310 86 00, 063-16 56 59, e-post: ulrika.eriksson@miun.se
AVHANDLINGEN
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=diva2:503757
