Fler tvååringar diagnostiseras med autism

År 2000 diagnostiserades 0,16 procent och år 2005 0.04 procent av alla tvååringar i Göteborg med någon form av autismspektrumstörning. 2010 hade andelen ökat till 0,8 procent. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Enligt doktoranden Gudrun Nygren och hennes handledare professor Christopher Gillberg vid Gillbergcentrum, som är världsledande inom autismforskning, beror ökningen på flera faktorer, bland annat på en ökad kunskap och medvetenhet om hur autismspektrum kan yttra sig vilket gör att fler fall upptäcks.

Men trots ökade kunskaper ställs diagnosen ofta med flera års fördröjning. Forskarna vid Gillbergcentrum har nu utvärderat en kombination av två metoder som kan användas inom barnhälsovården för screening av alla barn i samband med 2,5-åringarnas obligatoriska hälsobesök på BVC – men även tidigare när misstanke uppstår.

Den ena metoden, M-CHAT, är en vidareutveckling gjord i USA av ett instrument som tidigare utarbetats av Simon Baron-Cohen och Christopher Gillberg. I metoden används frågeformulär och intervjuer med föräldrar för att brett fånga in symtom på autismspektrum-störningar.

Den andra metoden, utarbetad av vid Gillbergcenter av Gudrun Nygren och medarbetare, går ut på att BVC-personal utbildats i att observera barnets förmåga till delad uppmärksamhet, så kallad ”joint attention”:

– Svårigheter i förmågan till ”joint attention” är centralt för barn med autism och kan märkas från första levnadsåret.  Det handlar om en bristande förmåga att ge respons på kontakt från andra och att själv initiera kontakt, vilket hämmar ömsesidigheten i kontakten och samspelet med andra. Med hjälp av de metoder vi utvärderat kan personal på BVC upptäcka en sådan avvikelse betydligt tidigare hos ett barn, säger doktoranden Gudrun Nygren.

Metoderna har sedan 2010 testats på omkring 5 000 barn, i samverkan mellan barnhälsovården, Gillbergcentrum, BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och barnhabiliteringen.  Som ett resultat blev femtiofyra barn hänvisade till fortsatt utredning inom barnneuropsykiatrin, av dessa konstaterades 48 ha autismspektrumstörningar (40 pojkar och 8 flickor).

– Översatt till vetenskapliga termer innebär det att  denna kombination av två metoder för screening  visar en känslighet på 96%. Ett annat mått visar att 90 procent av de barn som screeningen identifierat också  bekräftas ha autismspektrumstörning när en mer omfattande utredning genomförts. Våra resultat visar på utmärkta egenskaper för de båda screeningmetoderna, säger Gudrun Nygren.

Forskarnas förhoppning är att metoderna, tillsammans med ökad kunskap hos BVC-personal, fortsatt ska leda till att fler barn får diagnosen tidigt och därmed tidigare kan få hjälp. Autismscreening ingår nu i det ordinarie BVC programmet för hälsouppföljning i Göteborg.

– Grundförutsättningen för autismscreening inom på BVC  är att BVC-personal får utbildning,  att det finns effektiva rutiner för vidare utredning vid misstanke om autism och möjligheter till individuellt planerade insatser för de barn som är i behov av dessa, säger Gudrun Nygren.  

Avhandlingen Screening and diagnosis for autism försvarades vid Sahlgrenska akademin den 16 mars.