Ny studie pekar på ökade förutsättningar för liv på Mars

Mars yta har ett rikt varierande landskap och en ny studie visar att stora markområden på Mars norra halvklot under perioder har tinat och fryst i ett cykliskt förlopp. Studien är nu publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

– Den här processen är vanlig i våra egna arktiska miljöer med permafrost, att det bildas lobformade strukturer på sluttningar. Eftersom landskapen vi studerar på Mars har markbunden is så är vår tolkning att flytande vatten varit tillgängligt i marken i upptiningsperioder, säger forskaren Andreas Johnsson, vid Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet.  

Bäckraviner bildats av vatten
När isen smält har sediment på sluttningarna mättats av smältvattnet och sedan långsamt börjat röra sig nedåt på grund av gravitationens inverkan.

– Man kan se de här strukturerna i nära anslutning till så kallade bäckraviner, säger forskaren Andreas Johnsson.

Forskarna har länge misstänkt att bäckraviner, som är geologiskt unga landformer, har bildats av rinnande vatten.

– Frågan vi ställde oss var om flytande vatten kan uppstå i lokala nischer i framförallt nedslagskratrar där de flesta bäckraviner finns, borde vi då inte se fler tecken på upptining och effekter av smältvatten som i våra egna arktiska miljöer, säger forskaren Andreas Johnsson.

I undersökningen, som är fokuserad på norra halvklotet av Mars, kunde forskarna se lobformade strukturer i nära anslutning till bäckravinerna. Liknande landformer finns också i arktiska områden på jorden och kallas då solifluktionslober.

Jämförelser med jorden
I studien har forskarna jämfört Mars landformer med kända solifluktionslandformer på Svalbard.

– Till skillnad från lokal issmältning, som bäckravinerna antyder, så visar solifluktionsloberna på att det troligen har varit en mera utbredd upptining av Mars landskap. Följaktligen måste det i så fall ha funnits flytande vatten i större områden. Det här är intressant bland annat för vår förståelse om klimatets utveckling, säger forskaren Andreas Johnsson.

Resultaten visar antingen på att klimatmodellerna måste förfinas för att inkludera de klimatförhållanden dessa strukturer kräver, eller så betyder det att någon annan faktor spelar in.

Det har sedan Mars Phoenix Lander konstaterats att marken innehåller salter som kan påverka vattnets fryspunkt på Mars så att det kan förbli flytande även i minusgrader och under lågt atmosfärstryck.

– Vilket av dessa scenarier som stämmer bäst är inte klarlagt. Det vara en kombination av de båda.

Letar liv på Mars
Temporärt flytande vatten är också av stort intresse när man letar efter gynnsamma miljöer för liv på Mars. I jordens kalla miljöer har forskning påvisat att organismer kan klara sig långa tider utan vatten, men det måste finnas tillgång till vatten ibland.

– På Mars antyder dessa landformer att under gynnsamma varmperioder så smälter isen och marken mättas tillfälligt med vatten för att åter frysa då en ny köldperiod kommer. Denna process är troligtvis säsongsbunden och kopplad till perioder då Mars polaxel lutade mer. Med bakgrund av Mars varierande klimat finns förutsättningar för att dessa förhållanden är återkommande.

Studien är publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Johnsson, doktorand i naturgeografi. Institutionen för geovetenskaper Göteborgs Universitet Tel: 031-786 2943
Mobil: 0725-20 50 88
E-mail: andreasj@gvc.gu.se

Länk till artikel:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103511005021?