Såpbubblor bättre än morfin mot rädsla och smärta vid nålsättning hos barn med cancer

I Sverige insjuknar 300 barn och ungdomar varje år i cancer. De har inte enbart sjukdomen att slåss emot. Behandlingen i sig är ofta långvarig och innehåller skrämmande och smärtsamma procedurer såsom olika nålsättningar och biverkningar från behandlingen.

Lena Hedén har i sin avhandling undersökt sätt att lindra barns rädsla, obehag och smärta vid ingrepp och har utifrån föräldrars perspektiv undersökt förekomst av besvärande symptom under och efter cancerbehandling hos barnen.

Genom att använda nålsättning i venport som en modell har Lena Hedén undersökt vilka metoder som gör behandlingen mest lindrig för barnen. Venport är en dosa som inopererats under huden nära bröstmuskeln med kontakt till blodbanan. Vid varje behandling eller provtagning sätts en nål genom huden ner i dosan. Under nålsättningen ska barnet ligga ner och helst ligga still. Trots hudbedövning upplever en del barn detta som mycket skrämmande och besvärande. Nålen tas bort efter varje behandling eller provtagning. De allra flesta barn med cancer har venport inopererad och varje barn med venport är uppskattningsvis med om 50 till 100 nålsättningar under sin sjukdomstid.

Lena Hedén har i sin avhandling sett att om barnen distraherades med såpbubblor eller fick använda värmekudde samtidigt med standardbehandling med bedövningskräm (EMLA) och information minskade rädslan och obehaget vid nålsättning mer än om de enbart fick standardbehandling. Hon såg också att en låg dos av det lugnande läkemedlet midazolam mixtur 0,3 mg/kg också minskar rädsla och obehag vid nålsättning särskilt hos de yngre barnen.

– Standardbehandling med hudbedövning och information räcker för de flesta. Vi föreslår att man stegvis erbjuder de mer rädda barnen att använda värmekudde eller såpbubblor och de mycket rädda barnen lugnande läkemedel vid nålsättning, säger Lena Hedén.

Utifrån sina studier kunde Lena Hedén konstatera att det smärtlindrande läkemedlet morfin mixtur 0,25 mg/kg inte hade bättre effekt än placebo på rädsla, obehag eller smärta vid nålsättning när EMLA används.

I en unikt upplagd longitudinell studie undersöktes också mammors och pappors uppfattning av hur olika symtom belastar deras barn under och efter cancerbehandling. Smärta rapporterades förekomma hos 81 procent av barnen och smärta var också det symtom som orsakar mycket besvär enligt flest (44 procent) en vecka efter diagnos, enligt föräldrars uppfattning. De rapporterade besvärande symtomen avtar successivt under och efter behandlingstiden.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Distressing Symptoms in Children with Cancer in General; During Needle Procedures in Particular försvaras den 2 juni.

För mer information, kontakta Lena Hedén, doktorand vid Uppsala universitet och barnsjuksköterska vid Akademiska sjukhuset, tel: 073-1525110, e-post: lena.heden@kbh.uu.se