Den svåra konsten att övervaka finansmarknader

Lika spelregler för alla, men en anpassad tillämpning. Två motsatta krav som båda behöver vara uppfyllda för en väl fungerande finansmarknad. Det visas i en avhandling i nationalekonomi.
Mikael Wendschlag, doktorand i nationalekonomi, bestämde sig hösten 2007 för att studera hur tillsynen av den svenska finansmarknaden fungerat under 1900-talet. Knappt ett år senare havererade den globala finansmarknaden på ett sätt som ingen hade vågat förutse. Bristande tillsyn var bara förnamnet…

– Ja, det var en otrolig timing, säger Mikael Wendschlag, som nu lägger fram sin avhandling. Trots att finansiell tillsyn idag är en given komponent i ordningen av finansiella system är det ett föga utforskat område. Jag hoppas mitt arbete ska ses som ett bidrag till forskningsområdets utveckling.
Han har närstuderat Bankinspektionens mandat och arbetssätt. Den grundades 1907 och fanns fram till 1991, då den slogs ihop med Försäkringsinspektionen till det vi idag känner som
Finansinspektionen.

Slående är hur lagar och regler alltid måste anpassas till verkligheten, konstaterar han.

– Alla efterlyser lika regler för alla, det är ett av marknadens grundkrav. Men hur detaljerat man än skriver lagar, krävs ändå en tolkning och anpassning till verkligheten och de olika reglerade företags specifika situation.

Samtidigt får inte allt för många undantag göras från reglerna, det urgröper trovärdigheten.

En helt oreglerad finansmarknad har aldrig funnits och skulle inte fungera, konstaterar han vidare, även om reglerna inte alltid kommer i form av lagar och regleringar. De ekonomiska aktörerna får en trygghet av att veta ”spelets regler”, och därför är inte finansiell reglering alltid bara att ses som en kostnad. Regleringar och tillsyn kan till exempel också öka trovärdigheten hos finansiella företag. Ofta används detta till och med som argument i markadasföring, berättar han:

– När finansbolagslagen kom 1980 användes den som ett argument i annonser för att belysa dessa nya okända bolags pålitlighet. Och banker som är underkastade insättningsgaranti idag talar gärna om det, det ökar ju tilliten till dem.

Den svenska finanskrisen 1990 berodde i alla fall delvis, på ett glapp i tillsynen, hävdar han. Riksbanken släppte en del av sin tillsyn 1985, när de svenska valuta- och kreditrestriktionerna avskaffades. Men Bankinspektionen tog inte över, utan ett glapp uppstod. När krisen väl var ett faktum var dock Bankinspektionen mer delaktig i krishanteringen än man kanske kunde förvänta sig.

– När finansbolagskrisen utbröt hösten 1990 medlade till exempel inspektionen mellan dessa bolag, deras ägare, finansiärer och kunder och försökta förhandla fram lösningar för nyfinansiering, övertaganden eller avveckling. Fram till skapandet av Bankstödsnämnden våren 1993 var Bankinspektionen mycket aktiv som krishanterare.

INFORMATION OCH KONTAKT
För utvecklingen av forskningen om finansiell tillsyn organiserar Mikael Wendschlag dagarna innan sin disputation, 5-6 juni, även konferensen ’New perspectives on financial supervision’ i Stockholm med många av världens auktoriteter på området. Representanter från Finansinspektionen, Riksbanken och den svenska Finanskriskommittén medverkar också.

Mikael Wendschlag disputerar den 7 juni. Avhandlingen heter ”Theoretical and empirical accounts of Swedish financial supervision in the twentieth century” [Ref 1]. Kontakt Mikael Wendschlag 0705-536323, mikael.wendschlag@liu.se