Gävles parker rangordnas med ny GIS-metod
Vilken park är bäst i Gävle? Nu finns ett mer vetenskapligt sätt att besvara frågan. Alva Egebrand och Sandra Höglund, snart färdiga samhällsplanerare från Högskolan i Gävle, har i sitt examensarbete tagit fram en helt ny metod för att utvärdera och rangordna grönområden.
Att förtäta städer snarare än att låta dem breda ut sig i glest bebyggda förorter har blivit allt vanligare. Vinsterna för miljön är stora, eftersom bilberoendet kan minska och många vill bo på attraktiva platser mitt i centrum.
Grönområden blir blir mer intressanta. Samtidigt diskuteras betydelsen av avstressande miljöer där vi kan motionera eller bara njuta av grönskan. Resultatet är att intresset för innerstadens grönområden ökat.
– God samhällsplanering kännetecknas av att kunna urskilja vilka parker som kan förbättras och vilka som kan bebyggas. En både politiskt känslig och planeringsmässigt komplicerad avvägning. Med hjälp av vår utvärderingsmetod kan exempelvis Gävle kommun enklare se vilka områden som kan prioriteras, säger Alva Egebrand, en av två studenter på Samhällsplanerarprogrammet bakom metoden.
16 kvalitetsaspekter. Metoden väger samman 16 olika kvalitetsaspekter med hjälp av geografiska informationssystem och komplexa beräkningsmodeller. När kvaliteten på en park evalueras måste flera olika aspekter vägas samman.
– Därför är en del av utvärderingen vad som finns inne i parken, det vill säga rent estetiska faktorer som skötsel eller om det finns bänkar och lekparker. Dessutom har vi också vägt samman yttre aspekter som tillgången till närliggande kaféer, skolor och boende i närheten, säger Sandra Höglund, som tagit fram metoden tillsammans med Alva Egebrand.
ndra parker och tillgången till kollektivtrafik och parkeringar vägts in. Kvaliteten på dessa faktorer omvandlas till ett värde och sätts sedan samman till ett poängresultat. Sammantaget innebär metoden att stadsplanerare kan ta fram ett underlag som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner.
– Metoden är sofistikerad, eftersom den utnyttjar befintlig fakta tillsammans med det senaste inom datateknologi för att få fram tydlig information som hjälper oss i vardagen. På det här sätter kan samhällsplaneraren både rangordna det befintliga beståndet av grönområden och visa var potentialen att förbättra staden ytterligare finns, säger Jakob Nobuoka, forskare inom samhällsplanering och handledare för det aktuella examensarbetet.
– Om vi vill skapa städer som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara får vi inte fatta förhastade beslut, utan måste utnyttja staden på bästa sätt. Då behöver vi kvalitativ data i stället för att låta särintressen kortsiktigt styra vårt tyckande.
Jungfruparken bäst. 10 parker i Gävle har ingått i studien. Så här blev resultatet:
1. Jungfruparken, 41 p
2. Stadsträdgården, 40 p
3. Nobelparken, 38 p
4. Stenebergsparken, 38 p
5. Sätraängarna, 38 p
6. Rådhusesplanaden, 36 p
7. Klockgjutarparken, 32 p
8. Valls hage, 31 p
9. Hemsta grönområde, 30 p
10. Luftvärnsbacken, 30 p
INFORMATION OCH KONTAKT
Samhällsplanerarprogrammet vid Högskolan i Gävle har cirka 30 nya studenter varje år. Utbildningen är 3-årig och leder fram till en kandidatexamen i samhällsplanering.
GIS (geografiska informationssystem) är ett gemensamt namn på olika programvaror och applikationer som bearbetar digitala kartor. Med hjälp av datorer kan stora mängder data visualiseras som kartor.
För mer information, v v kontakta:
Alva Egebrand, student Samhällsplanerarprogrammet, 070-754 66 20
Sandra Höglund, student Samhällsplanerarprogrammet, 076-185 50 25
Jakob Nobuoka, universitetslektor och handledare, Akademin för teknik och miljö,
026-64 84 53 och 073-944 37 43
