Hur man pratar ekonomi så folk förstår
Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande. Charlotta Bay har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur regeringen, ett svenskt pensionsbolag och tv-programmet Lyxfällan kommunicerar privatekonomiska budskap. Avhandlingen visar att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor.
Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande. Företagsekonomen Charlotta Bay har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur regeringen, ett svenskt pensionsbolag och tv-programmet Lyxfällan kommunicerar privatekonomiska budskap. Avhandlingen visar att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor.
I en tid då de ekonomiska kriserna duggar tätt ställs allt högre krav på individens eget ekonomiska ansvarstagande och hennes förmåga att leva upp till dessa krav. Eftersom vi alla, mer eller mindre ofrivilligt, har tvingats in på den finansiella marknaden i form av att vi ofta måste köpa vår bostad, låna till studier, spara till vår egen pension, investera pengar i fonder och aktier, och köpa saker på kredit menar vissa samhälleliga företrädare att vi måste lära oss att ta bättre hand om våra privata finanser.
I Charlotta Bays avhandling studeras en rad aktörer som har att göra med vanliga människor som inte lever upp till dessa krav. Människor som inte alltid förstår siffror eller som förstår dem annorlunda. Människor som tycker att matematiska enheter såsom procentsatser är svårt, eller som inte kan räkna ut räntan eller ens vet vad ränta är. Människor som tycker att pensionssparande knappast är en här-och-nu-fråga, som betraktar sms-lån som en inkomstkälla.
Kanske kan man vifta undan de här exemplen som exceptionella undantag. Men faktum är att en halv miljon svenskar är skuldsatta, enligt Kronofogdens uppgifter, och 18 procent av befolkningen bedömer själva att de har svårt att betala sina räkningar – varje månad. Och utanför landets gränser är den ekonomiska analfabetismen, som OECD och EU kallar den, än värre. Så hur gör man då? Hur får man människor att ta ökat ansvar för sin egen privatekonomi?
Genom att följa tre olika aktörer – den svenska regeringen; livsstilsprogrammet ”Lyxfällan”; samt ett svenskt pensionsbolag – och deras försök att kommunicera privatekonomiska budskap söker Charlotta Bay svar på hur finansens språk och tänkande flyttar in hos medelsvensson med syftet att få ekonomi att spela större roll. Hon har särskilt undersökt hur dessa aktörer har valt att förpacka siffror och ekonomisk information på ett för privatpersoner begripligt sätt.
I motsats till en stor andel forskning inom redovisning som pekar på hur siffror och ekonomisk information styr och påverkar människors handlande, visar Charlotta Bays forskning att det inte alltid är givet att det förhåller sig så.
– Min forskning visar att om ekonomisk information ska ha effekt på människors sätt att hantera sina finanser så måste människor först förstå den, och denna förståelse anses inte enbart vara avhängig tekniska kunskaper såsom ekonomiska begrepp och räknefärdighet, säger Charlotta Bay.
Hon menar istället att ekonomisk information måste genomgå en rad översättningar som gör den tillgänglig och relevant för människor. Denna översättning måste avgöras av det sammanhang som den ekonomiska informationen för tillfället ingår i så att det sätt på vilket man väljer att prata ekonomi passar den aktuella målgruppen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen försvaras den 8 juni.
För mer information kontakta Charlotta Bay, tel: 070-482 9495, e-post: charlotta.bay@fek.uu.se
Läs mer om avhandlingen Making Accounting Matter: A Study of the Constitutive Practices of Accounting Framers [Ref 1] och ladda ner den.