Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 juni 2012

Positiv Sverigebild i tyska recensioner av Mankell

Trots att författaren Henning Mankell går hårt åt Sverige i sina Wallanderdeckare har tyska recensenter läst in välvilliga Sverigeskildringar i dem. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet, som kartlagt mottagandet av svensk litteratur på tyska kultursidor.

I början av 1990-talet startade en skandinavisk litteraturboom i Tyskland. Till stor del var det de tyska översättningarna av Sofies värld (Jostein Gaarder, 1993) och Fröken Smillas känsla för snö (Peter Høeg, 1994) som bidrog till den. I deras fotspår kom en stor mängd svensk litteratur att översättas, läsas och diskuteras på tyska kultursidor – en trend som har hållit i sig fram till i dag.

Lina Larsson har undersökt recensioner i tysk press av romaner av Henning Mankell, Kerstin Ekman och Torgny Lindgren, införda mellan 1990 och 2000. Hennes slutsats är att de bilder av Sverige som finns sedan tidigare i Tyskland hade stort inflytande på recensionerna – oavsett hur Sverige skildrades i de recenserade romanerna förmedlades en på många sätt annorlunda bild av Sverige.

– Ett exempel är Mankells romaner som ofta innehåller starka negativa samhällskritiska skildringar av Sverige, men i recensionerna framhölls samhällskritiken i romanerna som något positivt, eftersom den sågs som hoppfull. Om man ser problemen i det egna landet och kritiserar dem så finns det fortfarande hopp om en förbättring, säger Lina Larsson.

Hon drar paralleller till den bild som kom till uttryck när Sjöwall-Wahlöös deckare översattes till tyska på 1970-talet. Sjöwall-Wahlöös deckare var mycket populära i Tyskland vid den här tiden, eftersom de ”avslöjade välfärdsstatens baksida” och Sjöwall-Wahlöö tillsammans med flera andra svenska författare uppfattades på 70-talet som ”kritiker av det egna landet”.

Andra tendenser som blev synliga i recensionerna var att mer positiva allmänt kända bilder av Sverige som en idyll kom till uttryck, och då som ett alternativ till romanernas negativa skildringar. Även romanernas naturskildringar framhölls positivt och fick stort utrymme.

– Min undersökning visar alltså att positiva existerande bilder av Sverige har ett stort inflytande när svensk litteratur förmedlas och diskuteras i Tyskland, även om inte lika positiva skildringar återfinns i romanerna.

KONTAKT OCH INFORMATION
Lina Larsson, telefon: 031-191798, mobil: 0736-223669, e-post: lina.larsson@tyska.gu.se

Avhandlingens titel: Zwischen „Mittsommerreigen“ und „Höllenspektakel“: Bilder von Schweden und ihr Einfluss auf Rezensionen im deutschen Feuilleton der 1990er Jahre
Avhandlingens abstract finns också digitalt publicerat: http://hdl.handle.net/2077/29059

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera