När miljön ställs mot människors hälsa och välmående
När en trakt får problem med en nattfjäril, som utan att sticka eller bita kan framkalla svåra allergiska besvär, eller enorma myggsvärmar, som gör det omöjligt att vistas utomhus, finns det inga enkla lösningar. Den mänskliga välfärden ska värderas i förhållande till den biologiska mångfalden. Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur människor resonerar när svåra beslut ska fattas.
I många andra europeiska länder är det vanligt att bespruta stora områden för att bli av med insekter som skapar problem, men i Sverige är det mycket sällan man använder sig av sådana metoder utanför jord- och skogsbruket.
– Det finns en stor osäkerhet kring hur man ska hantera problem med mygg och andra insekter, som ställer till med stora besvär för människor. Vi har studerat besprutningen av mygg vid Östra Dalälven och hanteringen av en fjärilslarv på södra Gotland, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi. Han har lett den samhällsvetenskapliga delen av det tvärvetenskapliga projektet, som är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska Institutet och som har finansierats av forskningsrådet Formas.
Tallprocessionsspinnaren är en nattfjäril med tunna hår, som lossnar och sprids med vinden. Håren fastnar på huden och på slemhinnorna i mun och luftvägar. Det orsakar utslag på huden och ibland astmatiska besvär. I Sverige finns den bara på några få platser men den förekommer i större antal i vissa områden med tallskog på södra Gotland där den ställer den till stora problem.
Bedöma och hantera risker
– Det gjordes försök med bekämpningsmedel, men det fanns invändningar från naturvårdshåll på grund av möjliga negativa effekter på andra fjärilsarter. Dessutom hade inte bekämpningsmedlet den effekt som man önskat och man avbröt försöken. I bästa fall kommer spinnaren att minska naturligt genom att fiender till den ökar. Under tiden arbetar man med att informera lokalbefolkningen och turister i området om hur man kan skydda sig.
När det gäller myggorna kring Dalälven visade sig besprutningen däremot vara mycket effektiv och myggorna minskade mycket kraftigt i de besprutade områdena. Till att börja med besprutades inte naturskyddade områden, eftersom bekämpningsmedlet BTI inte är tillräckligt utrett. Men myggen från de skyddade områdena spred sig och det gjorde att man tog beslutet att utvidga besprutningen.
Detta trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har varnat för de långsiktiga ekologiska konsekvenserna och efterfrågat ett bättre underlag, eftersom det finns exempel på bekämpningsmedel som först tett sig som väldigt bra lösningar på kortsiktiga problem, men som på längre sikt haft oönskade effekter på andra arter och ekosystem.
– En central fråga i min forskning är hur människor och organisationer uppfattar och hanterar risker och hur de fattar beslut under osäkerhet, det vill säga när man inte kan vara säker på vad beslutet kommer att leda till, säger Rolf Lidskog.
Kan inte berätta om sin oro
– Vår studie visar att människor är oroliga för långsiktiga skador på miljön men har samtidigt svårt att öppet prata om det. Innan besprutningen inleddes hade den stora mängden mygg påverkat hela samhället och människor kunde inte gå ut. Barnen fick spendera sommarlovet inomhus och djuren for illa, säger Rolf Lidskog.
– När många är positiva och besprutningen löser ett stort problem, då är det inte lätt att ta mod till sig och börja diskutera nackdelarna med besprutningen.
Många människor hänvisar istället till de experter som ansvarar för besprutningen och sätter sin tilltro till att de vet vad de gör. De har lyckats väl med att minska antalet mygg och lokalbefolkningen har stor tilltro till experterna och deras omdöme. Människor litar på att de inte skulle sprida BTI över stora områden om det inte är säkert för människor och djur. De placerar ansvaret och förtroendet hos någon annan än sig själva.
– Men vi måste gå ifrån det svart-vita tänkandet och inte bara fokusera på om man är för eller emot besprutning utan ge människor tillfälle att kunna diskutera utan att alltid behöva vara konsekventa. Därför tror jag att det är viktigt att ge möjlighet för människor att öppet prata om sin oro och sina tvivel även om det är obekvämt och trots att man kanske faktiskt är positiv till ett förslag. Att väga mer abstrakta värden som biologisk mångfald mot människors hälsa och välmående är inte lätt och det är därför det krävs en bred och öppen diskussion, avslutar Rolf Lidskog.
KONTAKT
Rolf Lidskog: 019-303272, rolf.lidskog@oru.se
