Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor
Trafikverket vill utveckla samhällsekonomiska kalkylmetoder för cykelåtgärder, bland annat för att kunna jämföra den samhällsekonomiska lönsamheten av sådana med den för andra åtgärder, till exempel väginvesteringar. En tung post i sådana kalkyler är ofta restidsvärdet. I en studie har forskare på VTI skattat restidsvärden för cykelresor som är geografiskt generaliserbara över landet.
Vidare har forskarna gjort ett försök att analysera effekterna av cyklisters hälsomedvetenhet på restidsvärderingen och om möjligt föreslå en dekomponering av restidsvärdet i hälsoeffekt respektive övrigt tidsvärde/bekvämlighetsvärde.
I rapporten redovisas en teoretisk modell samt inledande analyser och skattningar av restidsvärden som gjorts utifrån materialet. Resultaten visar att det finns en skillnad i storlek på restidsvärdet beroende på om respondenterna har bil eller kollektivtrafik som alternativt färdmedel till cykel. Ett annat resultat är att restidsvärdet tenderar att minska ju mindre riskfylld och obekväm cykelvägen är, främst vid förflyttning från blandtrafik/cykelfält till cykelbana (invid väg eller ej i anslutning till väg).
Studien indikerar även att personer som inte tar med hälsoaspekter i sina val att cykla har högre restidsvärden än personer som anser att hälsoaspekter är av betydelse. Störst effekt verkar hälsoaspekten ha vid cykling på cykelbana. En slående aspekt av de skattningar som gjorts är att respondenterna (som är cyklister) uppgav svar som resulterade i restidsvärden för cykel som vida överskrider motsvarande värden för det alternativa färdmedlet. Även om värdena är höga så ligger de någorlunda i linje med tidigare studier, i varje fall när det gäller personer med kollektivtrafik som alternativt färdmedel till cykel.
VTI publikation N26-2012 – Värdering av restidsbesparingar vid cykelresor.
