Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 augusti 2012

Nyfunnet insektsfossil kastar ljus över lång period utan fynd

Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.

– Det stora gapet och frånvaron av insektsfossil i sedimenten från de tidigaste fossilen till de näst tidigaste är frustrerande för forskare som arbetar med insekternas utveckling. Strudiella devonica är trots sin ringa storlek och förekomst ett viktigt fossil då det minskar detta gap med ca 15 miljoner år, säger doktoranden Linda Lagebro från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Insekterna har funnits i minst 400 miljoner år och är idag den överlägset artrikaste djurgruppen på jorden. De allra tidigaste kända hexapoderna (sexfotingarna, till vilka insekterna hör) har hittats i tidigdevonska, cirka 400 miljoner år gamla, sedimentära lager i Rhynie, Aberdeenshire i Skottland. Fossilet Rhyniognatha, den tidigaste insekten, består i princip av fragment av insektens huvud. Resten av kroppen är inte bevarad men baserat på mundelarnas utseende tror man att fossilet representerar en bevingad insekt.

Därefter har insekterna lyst med sin frånvaro ända upp till mitten av karbon, ett tidsspann på 45 miljoner år. Nu har ett näst intill komplett fossil hittats på en sendevonsk, cirka 370 miljoner år gammal, fyndplats i Strud, Namurprovinsen i Belgien.

Detta fossil är endast 8 millimeter långt men uppvisar flera egenskaper som tyder på att det hör till insekterna. Fossilet, som fått namnet Strudiella devonica, har huvud, en kort mellankropp och en längre bakkropp med ett par antenner på huvudet och långa odelade ben på mellankroppen. På huvudet syns mundelar som är jämförbara med nu levande insekter, men som skiljer sig från de tidigaste hexapoderna från Skottland. Det är osäkert om fossilet är från en vuxen individ eller om det rör sig om en nymf. Den relativt lilla storleken skulle kunna antyda det senare, men eftersom både genitalier och vingar saknas kan inga slutsatser dras. Det kan vara en nymf som skulle ha utvecklat vingar eller en vuxen vinglös insekt.

Kontaktuppgifter: Linda Lagebro, linda.lagebro@geo.uu.se, 018-471 25 72 / 0736288272

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera