Framtidens mobila näsor snart här
KTH får tillsammans med ett flertal industripartner 10 miljoner i forskningsbidrag från Vinnova för att utveckla produktionssystem som i sin tur ska kunna tillverka gassensorer i massvolymer. Patientburna astmamätare i till exempel smarta mobiler, kontaktfria alkolås i bilar eller ventilationsövervakning är några exempel på hur den massproducerade gassensortekniken kan användas framöver.
Gassensorer är en sorts artificiell form av näsa som omvandlar en gas till en elektrisk signal. I Vinnovas utlysning ”Utmaningsdriven innovation etapp två, utveckling och integration” får KTH tillsammans med bland andra Aerocrine, SenseAir och Silex 10 miljoner kronor för att utveckla hållbara lösningar inom stora samhällsfrågor som hälsa och sjukvård och framtidens produktion. Projektet har sju samarbetspartners och en totalbudget på 30 miljoner kronor.
Tillsammans ska de utveckla hållbara produktionsformer och flexibla produktionssystem; system som kan tillgodose olika kundkrav och samtidigt möjliggöra högvolymstillverkning för masstillämpningar. KTH och avdelningen Industriell produktion leder arbetet med flexibla produktionsformer, så kallade utvecklingsbara produktionssystem, medan KTH och avdelningen Mikrosystemteknik står för utvecklingen av nästa generations miniatyriserade MEMS-baserade (MikroElektoMekaniska System) gassensorer.
För att få ner kostnaderna och öka produktionsvolymerna krävs helintegrerade sensorlösningar där alla funktioner ryms på ett chip och som är betydligt mindre än dagens centimeterstora sensorer. Chippen i fråga bör vara så små – ett par millimeter – att de ryms i till exempel en mobiltelefon.
– Om man får ned alla funktioner på ett och samma chip slipper man en massa monteringssteg och sensorerna kan tillverkas med så kallad batchteknik där de produceras parallellt. Denna tillverkningsteknik drar ner kostnaden avsevärt och möjliggör masstillämpningar som till exempel i mobiltelefoner, säger Niclas Roxhed, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik vid KTH och biträdande projektledare.
Sverige har redan i dag flera världsledande aktörer inom sensorteknik och system. Samarbete mellan dessa aktörer är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin ställning internationellt. Förutom sensortillverkaren SenseAir och Silex, som är kontraktstillverkare av MEMS finns en rad systemtillverkare med i konsortiet: Aerocrine (NO-sensorer i patientburna enheter för optimerad astmabehandling), Autoliv (sensorer för kontaktfria alkolås i bilar för en säkrare trafikmiljö), Hök Instruments (alkoholsensorer och koldioxidsensorer för akutvård), Maquet Critical Care (syrgassensorer för realtidsövervakning i livsuppehållande apparatur).
Projektet ”Så kan gassensorer bli framtidens mobila näsor” pågår fram till år 2014. Parterna måste medfinansiera sitt projekt med lika mycket pengar som de får.
