Klimatförändringarna hotar Östersjöns havsmiljö
I slutet av 2000-talet kommer temperaturen att vara högre och salthalten lägre i Östersjön än någon gång tidigare sedan 1850. Utan åtgärder som mildrar kilmatförändringarnas effekter kan följderna för den marina miljön bli stora. – Men det finns hopp. Vi har faktiskt chansen att göra något, men då måste vi göra det nu, säger Jonathan Havenhand, forskare vid Göteborgs universitet.
Ett stort antal forskare från länderna kring Östersjön har samarbetat i ett tvärvetenskapligt projekt för att studera effekter av globala klimatförändringar på miljön i Östersjön. De har kombinerat dagens bästa klimatmodeller med modeller för en mängd andra faktorer som påverkar miljön i Östersjön.
–Det finns många studier som visar miljöeffekter av enskilda faktorer, eller modeller som visar globala förändringar i klimatet, men det här är första gången någon tittat i detalj på hur faktorerna samverkar i en specifik region. Det gör projektet unikt, säger Jonathan Havenhand, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Forskarna har studerat hur väl modellerna fungerar genom att lägga in data från 1850 till 2006 och sedan jämfört modellernas förutsägelser med hur det faktiskt har sett ut under perioden. Modellerna visade sig stämma väl och de användes därför för att förutsäga hur det kommer att se ut i Östersjön fram till 2098. Modellerna visar att salthalten i Östersjön kommer att sjunka och att temperaturen kommer att stiga som följd av ökad lufttemperatur och nederbörd.
Den ökade temperaturen leder till att syrehalten i vattnet minskar och effekterna av övergödningen blir mer påtagliga. Förändringen i salthalt kan göra att arter som befinner sig på gränsen till sitt utbredningsområde försvinner och att artrikedomen minskar.
– Ett sådant exempel är blåmusslan som inte klarar av lägre salthalt än den som är i norra Östersjön i dag. Den livnär sig på alger och renar stora mängder vatten. Därför är det en viktig art. Också torskbeståndet kan förväntas minska även om vi begränsar fisket, eftersom syrehalt, temperatur och salthalt förändras så mycket att reproduktionen försvåras, säger Jonathan Havenhand.
Med sin studie visar forskarna att man trots allt kan motverka effekterna av de globala klimatförändringarna på miljön i Östersjön, som till exempel att minska avrinningen av näringsämnen från land. En sak som är speciell med studien är att den kvantifierar effekterna av sådana åtgärder.
– Vi gör ingen bedömning av vad som ska göras, utan tillhandahåller ett verktyg för beslutsfattare att bedöma vad som behöver utföras för att uppnå en viss önskad effekt, säger Jonathan Havenhand.
Men makthavarna vill vänta, visar den enkätundersökning som gjorts bland beslutsfattare i länderna kring Östersjön. Resultaten visade att de visserligen ser klimatförändringar som ett problem, men att dessa upplevs relativt avlägsna i tiden.
Av detta drar forskarna slutsatsen att det behövs mer information om hur viktigt och bråttom det är med åtgärder som kan motverka klimatförändringarnas effekter. Resultaten av studien kommer att bidra till Helsingfors kommissionens (HELCOM) kommande åtgärdsplan för Östersjön.
Projektet var ett treårigt BONUS-projekt inom EUs satsning för Östersjöregionen. Resultaten är nyligen publicerade i Environmental Research Letters (Meier et al. Environ Res Lett. 7 (2012).
