Regalskeppet Vasa på väg mot nytt haveri
Vasa, Sveriges främsta turistattraktion med 1.2 miljoner årliga besökare, förstörs sakta men säkert. Detta oroar bland annat KTH-forskare som tagit prov på skeppets ekträ, analyserat dessa och kommit fram till att vissa plankor i Vasa bara har kvar 20 procent av sin ursprungliga hållfasthet.
Vasaskeppets trä är avsevärt mycket mer nedbrutet än vad man tidigare trott. Nya forskningsresultat från forskare vid KTH, Uppsala universitet och forskningsinstitutet Innventia visar att ekvirket idag i genomsnitt bara har halva hållfastheten kvar.
– Vår forskning visar att hållfastheten minskat dramatiskt. Det har man inte vetat tidigare. Det är också första gången som någon kan uppvisa att nedbrytningen får praktiska konsekvenser. Det vill säga att om man tar en ekplanka och belastar den så kommer den inte tåla så mycket om den gjorde från början, säger Lars Berglund, professor i trä och träkompositer på Wallenberg Wood Science Centre på KTH.
En anledning till att ekplankorna har tappat hållfasthet är att de på vissa ställen innehåller stora mängder syror och där har vedens cellulosa förstörts och styrkan försämras. För att komma underfund med detta har forskarna mätt på träbitar från samma virke från samma ställe på Vasa. Resultatet visar ett tydligt samband mellan surhet och hållfasthet – där det är mycket surt ör det också sämst hållfasthet.
Forskarna befarar att nedbrytningen och försämringen i styrka har uppstått efter det att skeppet impregnerats och torkats.
– Nu måste vi försäkra oss om nedbrytningsprocessen stoppas. För ett av problemet är att vi idag inte vet hur snabbt nedbrytningsprocessen går. Vi vet hur det ser ut idag, men vi behöver ta reda på hur snabbt Vasa bryts ner, säger Lars Berglund.
Ytterligare ett stort problem är det idag inte finns några konkreta lösningar på problemet med att ekplankorna tappar i hållfasthet.
– Det finns massor av praktiska problem, till exempel att Vasa är en stor konstruktion. Så vi har inte några svar där heller, hur problemet ska åtgärdas, säger Lars Berglund.
Arbetet med Vasaskeppet har ingått i forskningsprojektet ”En framtid för Vasa” under ledning av Statens Maritima Museer. Forskningen har finansierats av Formas, SSF, VR, Vinnova och Statens Maritima Museer. Arbetet har publicerats i det senaste numret av den ansedda tidskriften Biomacromolecules.
