Det behövs nya vårdprinciper vid dödsfall efter stroke
Både vårdare och anhöriga skulle kunna få bättre stöd om de vårdprinciper som används vid vård i livets slutskede också tillämpades i vården av strokepatienter. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
I sin avhandling har Åsa Rejnö intervjuat läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar i stroketeam.
Avhandlingens syfte har varit att beskriva hur vårdare och närstående upplever patienters död när patienten drabbats av stroke, med fokus på de etiska problem som vårdarna upplever i vården av patienter som drabbats av bråd död.
Avhandlingen visar att dödsfall till följd av akut stroke ofta är en bråd död. Det hastiga, plötsliga dödsfallet för med sig en ovisshet som de drabbade, vårdarna i teamen och de närstående måste förhålla sig till. Enligt Åsa Rejnö manar situationen till brådskande handlingar som potentiellt har kraft att kränka patientens värdighet, skapa etiska problem som stroketeamen måste hantera samt har kraft att helt uppta livet för närstående under tiden de vakar och fram tills döden inträffar.
–Den här nya kunskapen om hur döden till följd av en akut stroke upplevs visar att vården på strokeenheter skulle kunna förbättras om palliativa vårdprinciper, det vill säga de principer som vården av döende patienter bygger på, integrerades med principerna för strokeenhetsvård, säger Åsa Rejnö.
I dagens strokesjukvård ligger stort fokus på rehabilitering och på att den som drabbats av stroke ska kunna leva vidare så likt hur den levde innan den fick en stroke. De palliativa principerna lägger stor vikt vid stöd till de närstående och skulle därmed gynna den här patientgruppens närstående.
– Även så kallade efterlevandesamtal, som är ett samtal mellan de närstående och personal som vårdat patienten, skulle kunna förbättra de närståendes svåra situation, säger Åsa Rejnö.
Avhandlingen Bråd död när patienten drabbats av stroke – vårdares och närståendes upplevelser försvaras vid disputation fredagen den 21 september.
