Det okända Gunnebo slott
När Gunnebo slott i Mölndal blev kulturminne och museum i mitten av 1900-talet lades fokus på att återskapa den ursprungliga 1700-talsmiljön och uppmärksamma den högt uppsatte familjen Hall som då bodde där. Berättelser om småbrukare, socialdemokratiska förstamajfirare och tjänstefolk fick kliva åt sidan. I den nya boken ”Vad passar sig på Gunnebo?”, skriven av en grupp masterstudenter vid Göteborgs universitet, presenteras bilden av ett annat Gunnebo.
– I boken lyfter vi fram dolda berättelser om platsen, men vi visar också att Gunnebo gång efter annan omskapats för att återföras till idén om 1700-talet, säger Anna R Locke, historiker och en av bokens författare.
Konstruktionen av Gunnebo som en 1700-talsanläggning där högt uppsatta personer figurerade tog sin början under den första delen av 1900-talet när familjen Sparre bodde på egendomen. I dåtidens media hyllades makarna för att sätta in hela sin kraft på att återskapa gården i dess ursprungliga skick.
– Överhuvudtaget skapade och förmedlade tidningsartiklar vid den här tiden en kollektiv berättelse om Gunnebo, en förskönad bild om familjen Hall som bodde där på 1700-talet, säger Kajsa Landström, etnolog och medförfattare till boken.
Berättelsen byggdes sedan på när Gunnebo blev museum. Genom att använda sig av arkitekten Carlbergs originalritningar lades fokus både på huvudbyggandens konstnärliga kvaliteter och Halls rikedom. Pigor, kammarjungfrur och skogsvaktare hamnade i skymundan.
I boken lyfts tjänstefolket från 1800-talet fram. Men även ”Thores Gunnebo” har en plats i boken. Thore var son till skogsvaktaren och växte upp på Gunnebo på 1930- och 1940-talet. Genom hans minnesskildringar får vi ta del av en annan berättelse än den officiella, med potatisodling, vedförsäljning och besök på utedasset i 30 graders kyla.
– Boken visar också hur berättelsen om en stor politisk rörelse har försvunnit ur Gunnebos historia, säger Anna R Locke. Under 1950- till 1970-talet arrangerade Mölndals socialdemokrater manifestationer på Gunnebo. Bland annat hölls förstamajdemonstrationer med krav på republik.
1996 startade EU-projektet ”Gunnebo åter till 1700-talet” och idag marknadsförs Gunnebo som ”en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar”. Med boken vill författarna att besökaren ska ställa sig frågan om 1700-talet och historien om Hall är det enda som finns på platsen.
– Ett kulturarv som Gunnebo har en tendens att frysa tiden på gott och ont. Vi anser att de dolda berättelserna kring Gunnebo borde kunna inkluderas, utan att för den sakens skull utgöra ett hot mot det 1700-tal som presenteras på platsen idag, säger Kajsa Landström.
Boken ”Vad passar sig på Gunnebo?” är resultatet av ett projekt som genomförts av studenterna vid det tvärvetenskapliga masterprogrammet Kulturarv och modernitet vid Göteborgs universitet.
