Paranötsallergins gåta på väg att lösas
Viktiga rön om det ämne som orsakar paranötsallergi publiceras nu av forskare vid Umeå universitet. NMR-bilder på ämnets struktur kan förklara dess verkan.
I samarbete med bland andra en immunolog i Nottingham, Storbritannien, har docent Göran Larsson och hans doktorand Louise Rundqvist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik använt kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR) för att kartlägga strukturen hos Ber e 1, det protein som anses vara den kraftfulla allergen som ger upphov till paranötsallergi. Tidigare forskning har visat att Ber e 1 kan omvandlas från ett ofarligt protein till ett potentiellt dödligt allergen i närvaro av vissa fettsyror i paranöten.
Strukturen på allergenet, som nu publiceras i tidskriften PloS ONE, ger en förklaring till varför Ber e 1 kan interagera med fettsyror och varför proteinet är så stabilt att det inte förstörs i den sura miljön i magsäcken. Dessa faktorer anses vara mycket viktiga pusselbitar för att förklara hur och varför Ber e 1 kan presenteras för magens immunförsvar som ett intakt protein och därmed kunna orsaka allergiska reaktioner som i vissa fall kan ha dödlig utgång.
Forskarna har också upptäckt att Ber e 1 kan binda kopparjoner. Det är det första i denna proteinfamilj som visar förmåga att interagera med metalljoner. Forskarna kommer nu att vidare undersöka om det finns en direkt länk mellan proteinets allergena egenskaper och dess förmåga att binda metalljoner och fettsyror.
På längre sikt finns möjligheter att använda de nya rönen för att framställa allergisäker mat.
KONTAKT
Göran Larsson, docent i medicinsk biofysik, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, verksam vid KFC-Z, Jämtlands läns landsting, Östersund Tel. 063-14 76 90 e-post Goran.S.Larsson@jll.se
