Tidsaspekt avgör ekogårdens fjärilsmångfald
Den tid som gått efter en gårds omställning till ekologisk drift spelar stor roll för effekten på den biologiska mångfalden. Antalet dagfjärilsindivider ökar gradvis efter gårdens omställning och fördubblas efter 25 år. Växter ökar med 20 procent redan under det första året för att sedan hålla sig konstant.
Dennis Jonason har i sitt doktorsarbete vid SLU jämfört art- och individrikedom på ekologiska gårdar med data från konventionellt drivna gårdar. Ett allt intensivare jordbruk är en av de största bidragande orsakerna till hotet mot många djur och växter. Ekologisk odling anses kunna motverka detta, bl.a. genom att man där inte använder konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Man vet dock väldigt lite om hur lång tid det tar att få en förbättrad biologisk mångfald efter en omställning från konventionell till ekologisk odling.
Dennis Jonason undersöker hur snabbt effekten av ekologisk odling visar sig på dagfjärilar, nattfjärilar, växter samt jordlöpare och deras ogräsfröpredation. Han har samlat data från gårdar som har varit omställda till ekologisk drift under 1–25 år, vilket har fått utgöra en tidsgradient. Dessa data har sedan jämförts med data från konventionella gårdar.
– Det fanns ingen entydig effekt av ekologisk odling som sådan, oberoende av tid från omställning; endast dagfjärilarna och växterna ökade jämfört med konventionell odling, i övrigt var effekten snarast neutral, säger Dennis Jonason.
När han däremot tittade närmare på hur effekten av ekologisk odling såg ut över tid fick han intressanta och uppseendeväckande resultat.
– Antalet dagfjärilsindivider ökade gradvis efter omställning, för att efter 25 år vara dubbelt så stort jämfört med år 1, medan artrikedomen bland dagfjärilar och växter ökade i direkt anslutning till omställningen med 20 procent, för att sedan ligga på en jämn nivå.
Nattfjärilarna, som tycktes vara oberoende av ekologisk odling i sig, reagerade tydligt positivt på nyomställda gårdar (=6 år efter omställning), medan konventionella och äldre ekologiska gårdar (=15 år) uppvisade en likartad art- och individrikedom.
– Även bland växterna hittades tidseffekter, där åkertistel och våtarv var mer frekventa på nya ekologiska gårdar, medan ängsfräken och ängsgröe var vanligare på äldre ekologiska gårdar.
Dennis Jonasons avhandling visar att det finns en viktig och tidigare outforskad tidsaspekt på effekten av ekologisk odling. I framtida utvärderingar kan denna nya kunskap leda till högre tillförlitlighet och en ökad förståelse av samspelet mellan ekologisk odling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster över tid. Det kan i förlängningen effektivisera miljöersättningarna och därmed minska kostnaderna för dessa.
INFORMATION OCH KONTAKT
MSc i biologi Dennis Jonason vid institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Temporal Effects of Organic Farming on Biodiversity and Ecosystem Services”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 19 oktober 2012, klockan 09.00
Plats: sal L, undervisningshuset, SLU, Ultuna (Uppsala)
Opponent: Dr. Doreen Gabriel, Institute For Crop and Soil Science, Julius Kühn-Institut, Federal Research Centre for Cultivated Plants, Braunschweig, Germany.
Dennis Jonason, 018-67 22 57, 073-702 71 81, Dennis.Jonason@slu.se
