Han gör om dina strumpor till en skjorta

Svenskarna förbrukar 130 000 ton textilier per år. Samtidigt hamnar mindre än en fjärdedel i klädinsamlingar. Resten slängs bort eller bränns upp. Detta är ett problem av flera anledningar, bland annat för ”Peak Cotton” har nåtts, vilket innebär att vi inte klarar av att tillgodose jordens befolkning med kläder. KTH-forskare har dock hittar en lösning på problemet: Att återvinna kläder på kemisk väg.

– Behovet av textil ökar i världen, allt eftersom den materiella standarden i stort blir allt högre. Samtidigt minskar tillgången på grundråvaran, alltså bomull och olja. Så man kan säga att hela textilbranschen är i gungning, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi vid KTH.

Han fortsätter med att berätta att vi redan nu sägs ha uppnått ”Peak Cotton”, alltså ökar inte längre mängden producerad fiber och vi kan inte längre tillgodose jordens befolknings samlade behov av bomull. Många menar att vi även uppnått ”Peak Oil” för olja, och olja utgör basen i syntetmaterial, som är den näst mest populära textilen i världen.

Lägg sedan till det faktum att bomullsodling kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel, och med ökad miljömedvetenhet och en växande folkmängd på jorden är det snart inte längre etiskt försvarbart att odla bomull i stället för livsmedel.

Samtidigt som vi bara i Sverige sedan år 2000 har ökat vår textilkonsumtion med över 40 procent.

Det är där som Gunnar Henriksson och hans kollegors forskning kommer in i bilden. När olja eller bomull inte är tänkbara råmaterial går det att använda cellulosa från andra källor än bomull för att göra textilfibrer. En viktig källa är idag särskilda pappersmassor från trä, som löses upp och fälls ut som nya fibrer igen (viskosfibrer). Men ved kostar pengar, och har många andra användningsområden. Det skulle därför vara intressant om man kunde göra samma sak med återvunna textiler.

Återvinningsprocessen för textil har dock hittills varit en svårknäckt nöt. Att till exempel lösa upp cellulosa var och är enligt känd teknik både dyrt och komplicerat, och Gunnar Henriksson letade efter alternativa men beprövade lösningar i tidig forskningslitteratur.
Framgångsreceptet han och kollegorna kom fram till baserar sig på i grunden enkel teknik och billiga kemikalier för att lösa upp och fälla ut cellulosan i tyget i en form som gör att den enkelt kan processeras vidare.

– När vi efter ett par års tid fick idén att använda tekniken till återanvändning av klädesplagg blev det snabbt aktuellt att förlägga företagets verksamhet till Greenhouse Labs på KTH. Vi arbetar i dag med många duktiga kemitekniker som vidareutvecklar metoden, säger Gunnar Henriksson.

Att regenera cellulosa av gamla textilier visade sig dock också vara en utmaning, inte minst därför att den redan motståndskraftiga bomullsfibern i ursprungsproduktionen ofta behandlas med medel för att bli ännu mer slitstark. Dessutom är tygerna ofta färgade, och om den återvunna fibern ska få en vacker färg lutar det åt att forskarna måste färgseparera kläderna innan de återvinns.

En annan utmaning är att bomull och oljebaserad syntetfiber ofta har blandats i ett och samma tyg, men en separeringsteknik av de två materialen är långt framskriden i laboratoriet.

– Den återvunna cellulosan kan ge en något skörare textilkvalitet än ursprungsvarans, och nu ser vi över olika sätt att stärka upp fibrerna. Ett sätt är att följa pappersindustrins princip vid recycling och armera upp det återvunna materialet med nytt råmaterial från skogen. Genom att tillsätta en del jungfrufiber kan man till och med höja textilkvaliteten jämfört med ursprungstygets, säger Gunnar Henriksson.

Han tillägger att stora textilköpare i Sverige, som H&M, IKEA och Lindex, har visat intresse för tekniken, bland annat för att kunna bemöta kundernas ökande efterfrågan på miljövänligt producerade kläder.

– Genom vår återvinningsteknik kan textilbolagen jobba med miljövänliga material och minska transporterna. Dessutom blir avfallet mindre, så tekniken gynnar samhället i stort, säger Gunnar Henriksson.
 

KONTAKT
För mer information kontakta Gunnar Henriksson, 08 – 790 61 63, 073 – 617 48 36 eller ghenrik@pmt.kth.se.