Ovanligt med elevinflytande i gymnasieskolan
Elever strävar sällan efter att få inflytande i skolan. Dessutom betonar innehåll och former i skolans undervisning framtida inflytande snarare än inflytande i den aktuella undervisningen, visar en ny avhandling. Studien är gjord i klasser inom samhällsvetarprogrammet och fordonsprogrammet.
Enligt författaren Per-Åke Rosvall är en anledning till elevernas svaga intresse för inflytande undervisningens fokus på fakta.
– En faktaorienterad undervisning uppmuntrar inte inflytande, eftersom det snarare gäller att komma fram till ett förutbestämt svar. Egna erfarenheter, egen analys och egen reflektion blir då en omväg för att uppnå de kunskaper som efterfrågas.
Inflytandet i klasserna påverkas av kön och social bakgrund. Det samhällsvetenskapliga programmet rekryterar främst elever med medelklassbakgrund och fördelningen mellan flickor och pojkar är ganska jämn. Fordonsprogrammet rekryterar främst pojkar med arbetarbakgrund. Undervisningens innehåll anpassades efter eleverna, vilket får konsekvenser för elevernas möjligheter att påverka i framtiden.
– Undervisningen i fordonsklassen tenderade att bli förenklat, personligt och beroende av sammanhanget. I samhällsvetarklassen var innehållet mer avancerat – generellt och oberoende av kontexten – vilket ger kunskaper som vid argumentation för inflytande värderas högre, säger Per-Åke Rosvall.
Det saknades även en organisation för att öka elevers inflytande, både när det gäller det informella inflytandet i klassrummet och det formella genom klass- och elevråd.
– Lärarna bjöd sällan in till att påverka undervisningens innehåll och former.
Studien indikerar, till skillnad från tidigare forskning, att det bland pojkar på fordonsprogrammet finns ett intresse att studera svenska, engelska och matematik. Eleverna argumenterade för att dessa ämnen var nödvändiga för framtida anställning. De menade att fordonsindustrin och fordonsverkstäder idag efterfrågar dessa kunskaper. De gav exempel på vad som gjorde att de inte uppnådde den nivå de själva ville, som att det är lätt för högljudda elever att förhandla bort lärarledd tid. Några tyckte dessutom att det inte stämde överens med deras syn på maskulinitet att man sökte hjälp för att få stöd i undervisningen.
– Resultatet verkar tala emot att man som i den senaste gymnasiereformen minskar de obligatoriska kurserna i svenska, engelska och matematik och ger kanske en förklaring till att färre elever söker sig till yrkesprogrammen efter reformen.
KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 16 november försvarar Per-Åke Rosvall, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet och institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, sin avhandling ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…” En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Disputationen äger rum 13:00 i sal D207, Högskolan i Borås. Opponent är professor Staffan Larsson institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
För mer information kontakta:Per-Åke Rosvall Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, E-post: Per-ake.rosvall@hb.se Telefon: 033-4354345
