Mindre våld i psykiatrisk vård med god arkitektur
Aggressivitet och våld i psykiatrisk vård kan minskas med god vårdarkitektur. Det visar en studie av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet. När Östra sjukhuset i Göteborg fick en förbättrad psykiatribyggnad minskade antalet bältesläggningar av patienterna med 44 procent, och antalet tvångsinjektioner minskade med 21 procent.
Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård är ett allvarligt och världsomfattande problem som ökar. Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. Mer än en tredjedel (37 procent) av dessa resulterar i fysisk skada på personal. I Sverige beräknas 85 procent av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär, och 57 procent har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.
– När man utformar byggnader för psykiatrisk vård är ett viktigt mål att bidra till ett minskat aggressivt beteende hos patienterna, säger Roger Ulrich, gästprofessor i arkitektur vid Chalmers. Exempel på bra design för att uppnå detta är enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet, samt tillgång till trädgård och naturens ”läkande kraft”.
Andra exempel på design som minskar aggressivitet är en dämpad ljudmiljö, samt flyttbara möbler i dagrum och andra gemensamma utrymmen som stödjer patienternas möjligheter att reglera sin närhet till andra.
– Man vill minimera miljömässiga och psykosociala stressorer som kan leda till aggressivitet, säger Roger Ulrich. Trängsel och oljud bör undvikas. Miljön ska ge patienterna kontroll, och tillgång till lustfyllda distraktioner såsom en trädgård.
Men hittills har det funnits en brist på forskning som visar att resonemanget stämmer. Forskarna på Chalmers och Göteborgs universitet har nu kunnat visa att det gör det, med hjälp av en studie på Östra sjukhuset i Göteborg. Där finns en ny psykiatribyggnad som öppnade 2007. Till skillnad från den gamla psykiatribyggnaden har den nya nästan alla de miljömässiga faktorer som antas minska patienternas stress och därmed deras aggressivitet.
Resultaten visar att tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskade med 21 procent, respektive 44 procent, i den nya byggnaden jämfört med den gamla. Forskarna studerade dessutom ett kontrollsjukhus som inte renoveras under samma period. På kontrollsjukhuset ökade antalet bältesläggningar och injektioner, med 55 procent respektive 29 procent.
– Därmed är det nu vetenskapligt visat att väl utformad vårdarkitektur kan bidra till att minska hot och våldssituationen inom i den psykiatriska slutenvården, säger Roger Ulrich.
Resultaten presenteras den här veckan på den första svenska konferensen om vårdens arkitektur, som hålls på Chalmers den 13-14 november. Andra resultat som presenteras på konferensen är de fördelar som har visats med enkelrum inom vården generellt. Enpatientrum minskar smittspridningen, ger patienterna lugn och ro, gör att de kan tala ostört med vårdgivarna, och ökar möjligheten till umgänge med närstående. Därmed finns det vetenskapligt stöd för de ombyggnader till enkelrum som görs på många sjukhus runt om i landet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Roger Ulrich (engelskspråkig), gästprofessor i arkitektur på Chalmers, rogeru@chalmers.se, 072-187 13 33
Peter Fröst, adjungerad professor i arkitektur på Chalmers, peter.frost@chalmers.se, 073-412 81 49
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
