Så speglas kön och genus inom det sociala arbetet
Hur kan kön och genus förstås i det sociala arbetets kontext? Vilka konsekvenser kan olika uppfattningar om könets betydelse få för dem som är beroende av sociala insatser? Vid en forskardag i Aula Svea den 23 november svarar forskare vid Institutionen för socialt arbete på bland annat dessa frågor om kön och genus i socialt arbete.
Under forskardagens fyra teman bidrar forskare med kunskap och reflektioner om hur särskiljande praktiker skapas och upprätthålls i socialt arbete.
Lis-Bodil Karlsson inleder med att presentera ”Dubbel trubbel” – en studie om missbruksbehandling för våldsutsatta kvinnor. Lis-Bodil pratar om hur stereotyper av ”den missbrukade kvinnan” egentligen skapas. Och hur upplever kvinnor i missbruksbehandling upplever att de blir bemötta.
”Makt, kön och heder” är rubriken på Astrid Schlytters föreläsning. Vi föreställer oss att Sverige är ett land som har kommit långt när det gäller jämställdhet och kvinnors rätt att styra över sitt barnafödande. Astrid resonerar kring om detta gäller det alla kvinnor i vårt samhälle. Hur gestaltar sig exempelvis livet för unga kvinnor som förväntas leva upp till hedersrelaterade normer?
Palle Storm lyfter fram den konventionella bilden av den ”riktiga” äldreomsorgsarbetaren som en vit medelålders kvinna. En bild som utmanas av att allt fler män arbetar inom äldreomsorgen. Från olika håll hörs argument för att locka fler män till vård- och omsorgsyrket. Men vad vet vi om dessa män och hur upplever de sin arbetssituation?
Kön är en form av social dikotomisering. Vilka generella mekanismer ligger bakom olika former av Vi och Dom-konstruktioner? I den avslutande föreläsningen berättar Susanne Brandheim om sin egen ”ståndpunktforskning”. Hur den växte fram ur den utsatthet som fetma innebär i ett samhälle där ”det smala Vi:et” ville börja förändra ”det tjocka Dom:et”.
