Svensk narkotikapolitik studeras

Björn Johnson beviljades nyligen 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Anslaget ska användas för att studera den svenska narkotikapolitikens utveckling de senaste 40 åren. Johnson kommer att fokusera på hur problemet – här narkotika – definierats, hur det framträtt, etablerats och förändrats över tid och hur detta i sin tur påverkat policyutvecklingen på området.

– Syftet med min studie är att skapa bättre förståelse och förklara den stabilitet som präglat den svenska narkotikapolitiken, säger han.

Sverige har sedan slutet av 1960-talet, då staten på allvar började intressera sig för narkotikafrågan, fört en restriktiv narkotikapolitik med tyngdpunkt på kontrollpolitik, som bland annat inneburit polisinsatser och stränga straff.

– År 1977 beslutade riksdagen att målet för politiken skulle vara ett narkotikafritt samhälle, något som i stor utsträckning har gällt sedan dess, säger Johnson.

Narkotikadebatten förändrades runt om i Europa under 1980-talet då HIV kom på agendan. Istället för att fokusera på en restriktiv politik började man diskutera vikten av skadereducering, att minska de ekonomiska och hälsomässiga kostnaderna som följde av narkotikamissbruket. Under 1990-talet ökade förskrivningen av metadon till missbrukare snabbt runt om i Europa, på vissa håll införde man även heroinförskrivning, man startade injektionsrum och skapade boende där drogbruk var tillåtet.

– De flesta europeiska länder prioriterade vid denna tid ned kontrollpolitiken till förmån för en skadereducerande politik, något som dock inte gäller Sverige.

Och det är just detta som förundrar Björn Johnson. Varför har Sverige varit så motståndskraftigt mot de nya impulserna när länder som Norge och Finland, som på många sätt liknar Sverige, lyckats förena en restriktiv grundsyn med en skadereducerande politik?

– Sverige sticker helt klart ut i Europa idag. Här riskerar du att kastas ut ur behandling om du inte lyckas hålla dig drogfri och det är bara i Skåne och, sedan några månader, Kalmar som man erbjuder sprutbyte.

Johnson kommer att göra kvantitativa mediestudier för att kartlägga debatten de senaste 20 åren. Till detta kommer han att koppla en kvalitativ analys av en rad sakområden, som kontrollpolitik, vårdpolitik, prevention samt skadereducering.

– Det finns en del forskning som belyser situationen mellan slutet på 1960-talet fram till 1980-talet varför jag framförallt kommer att fördjupa mig i de senaste 20 årens utveckling.

KONTAKT
Björn Johnson, tfn: 040 – 665 7690, epost: bjorn.johnson@mah.se