Antik lapptäckesdikt väver samman romerska myter med biblisk historia
Den romerska 300-talspoeten Faltonia Betitia Proba var en av de allra första kristna kvinnliga författarna. Hon skrev en så kallad “lapptäckesdikt” som tillhör de äldsta bevarade kristna dikterna. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar hur denna dikt har färdats genom historien och från att ha betraktas som ett mindre mästerverk kommit att marginaliseras och förringas under 1800- och 1900-talet.
En lapptäckesdikt, eller centodikt som den i allmänhet kallas (cento betyder lapptäcke på latin), är ett poetiskt verk som helt består av verser eller passager tagna från andra författare, sammanfogade i en annan ordning så att de får en ny betydelse.
Doktoranden Sigrid Schottenius Cullhed har undersökt poeten Faltonia Betitia Probas 694 verser långa lapptäckesdikt som är ett tidigt exempel på kulturell assimilering av de judeo-kristna och grekisk-romerska litterära och bibelvetenskapliga traditionerna. Den är uteslutande komponerad med verser från den romerske poeten Vergilius tre diktverk Aeneiden, Georgica och Eklogerna men återberättar episoder ur Gamla och Nya Testamentet.
– Min forskning visar att de varierande föreställningarna om personen och poeten Proba har haft stor betydelse för hur hennes text har kategoriserats och tolkats. Från den medeltida och tidigmoderna bilden av Proba som en lärd poet eller till och med gudomligt inspirerad sibylla över till uppfattningen om henne som en misslyckad och föraktad diktare. Den utvecklingen speglas i förändrande attityder till själva texten, både i allmänna kulturella sammanhang och i forskningen.
Det stora antalet handskrifter och utgåvor från 700-talet fram till 1600-talet och de till övervägande delen positiva gensvaren på hennes dikt ersattes av eftertryckliga fördömanden under 1800- och 1900-talen, då dikten inte längre betraktades som riktig litteratur utan som en respektlös stöld och förvrängning av å ena sidan Vergilius och å den andra Bibeln. Fram växte då en negativ berättelse, baserad på spekulation snarare än historiska bevis, enligt vilken de ”tidiga läsarna” hade förkastat Probas dikt.
– Strategier för att urskulda hennes litterära verk utarbetades och i det syftet presenterades hon inte sällan som en välvillig mor, hustru och from kristen som skrivit dikten för att undervisa sina söner i kristendomens historia. Trots textens litterära mångtydighet användes den som källa för att rekonstruera den historiska personen Probas känslor och intentioner. Den tolkningstraditionen lever kvar ännu idag.
I en rad nya tolkningar visar Sigrid Schottenius Cullhed hur poeten genom sitt återbruk av verser ur Vergilius verk utformar ett nytt kristet poetiskt språk. Hennes studie klargör också hur de romerska myterna vävs samman med den bibliska historien genom så kallade typologiskta strukturer. Typologisk tolkning var en central del av den tidiga kyrkans tolkningspraktik och genom denna kopplades Nya Testamentet samman med den hebreiska Bibeln som på så vis blev Gamla Testamentet. I Probas dikt får till exempel de romerska gudarna Venus och Herkules förebåda Maria och Jesus.
– Studien leder till en mer nyanserad bild av inte bara Probas dikt och dess historia utan även av den senantika litteraturen som sådan, kvinnliga författares villkor i litteraturhistorien och forskningen, samt mekanismer kring litterär marginalisering och kanonbildning, säger Sigrid Schottenius Cullhed.
