Skogsbruket – en miljöbov
Många typer av skogsbruk leder till att utsläppet av växthusgaser i atmosfären ökar och att skogen minskar som koldioxidsänka. En möjlig åtgärd är färre eller inga kalhyggen. Det visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet deltagit och som nyligen publicerats i prestigefyllda tidskriften Biogeosciences.
Tolv skogar från Sverige till Portugal har undersökts. Genom att påverka skogarna på olika sätt har forskarna undersökt hur skogsbruket påverkar miljön.
– Det är viktigt att man tittar på hur skogsskötsel påverkar skogen och skogens funktion som koldioxidsänka, säger forskaren Tobias Rütting vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Resultaten visar att alla de vanliga typerna av skogsbruk minskade skogens funktion som koldioxidsänka. Anledningen var att utsläppen av den mycket kraftigt verkande växthusgasen lustgas (kvävedioxid) ökade. Även upptagningen av metangas minskade vid skötselåtgärderna.
– Framför allt ökar lustgasutsläppen vid kalhyggen i jämförelse med kontinuitetsskogsbruk, säger Tobias Rütting.
Av de tolv undersökta skogarna hade de svenska de högsta utsläppen av lustgas. Skogarna fanns på så kallade organogena marker, det vill säga skog på dikade torvjordar. Det är skötseln av dessa jordar som är viktiga ut ett svenskt perspektiv eftersom de påverkar den nationella växthusgasbudgeten.
– För att minska växthusgaseffekter från skogsmark måste fokus läggas på att finna hur man uthålligt brukar de organogena skogsmarkerna. Vår undersökning visade att om man tillför träaska minskade utsläppen av lustgas. Det var den enda skogsskötsel som resulterade i en minskning av utsläpp i studien, säger Tobias Rütting.
Forskarna har bland annat studerat hur skogen påverkas av kvävegödsling, gödsling med träaska och den globala uppvärmningen. Studien har utförts inom ramen för europeiska projektet NitroEurope.
