Viss misstro kan motverka korruption
Tydliga sociala mekanismer som grundar sig på misstro, så kallad strukturerad skepticism, får människor att känna tillit. Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola, har kartlagt mekanismer av strukturerad skepticism genom att studera relationerna mellan misstro, tillit och korruption i boken ”Civilizing the Public Sphere: Distrust, Trust and Corruption”.
Sverige är ett land där tilliten och känslan av trygghet är hög. Kommer en turist hit och frågar i vilka områden eller stadsdelar man kan promenera, svarar vi oftast att det går bra att promenera överallt. Vår känsla för det allmänna är att det är tryggt. Men varför är det så? Vad är det som får svenskarna att känna sig trygga och hysa tillit till det offentliga rummet och det offentliga som organisation?
– Staten har fredliggjort territoriet och reglerat de mellanmänskliga relationerna vilket gör att vi inte har anledning att bråka med varandra säger han. Dessutom har det i Sverige och några få andra västländer utvecklats system med granskningsprocesser som har misstron som grund, därav begreppet strukturerad skepticism. I och med att systemen och mekanismerna finns och fungerar, känner vi en trygghet som i sin tur skapat den relativt stora tilliten till stat och samhälle, säger Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola och författare till boken.
Ett exempel på strukturerad skepticism som är viktig i det svenska systemet är regelbaserad transparens.
– I Sverige har vi ett system som är förutsägbart. Det finns en tydlig struktur i beslut, lagar och regler som gör att vi sällan blir förvånade över konsekvenserna i kontakten med det allmänna, säger Apostolis Papakostas. När ett utfall av ett beslut blir förutsägbart på basis av en generell regel litar vi på den myndighet som fattar detta beslut.
I andra länder kan en bristande förutsägbarhet och konsekvens vara en orsak till att människor inte litar på beslut.
I boken kommer Apostolis Papakostas fram till att strukturerad skepticism är den starkaste mekanismen för att känna tillit. Men all tillit är inte av godo.
– Tillit kan ha problematiska effekter, konstaterar Apostolis Papakostas. Det handlar om en social relation där två parter litar på varandra. Det kan leda till naivitet, men även till korruption. Korruption bygger på tillit mellan människor.
Ett kapitel i boken ägnas åt nycklarnas historia och utveckling, eftersom de berättar mycket om tillit och misstro.
Apostolis Papakostas har genom empiriska studier undersökt människors syn på sina nycklar. Det visar sig att människor misstror sin omvärld och delar upp den i tillitszoner, på samma sätt som han eller hon anförtror andra sina nycklar.
– Väldigt få personer anförtros till exempel nyckeln till ett skåp där man förvarar privata ägodelar, dessa personer känner man stor tillit till. Fler har tillgång till husnycklarna och ännu fler kan låna ens bilnycklar. Cirkeln växer i takt med att kravet på tillit minskar, menar Apostolis Papakostas.
Boken ”Civilizing the Public Sphere: Distrust, Trust and Corruption” är utgiven på det internationellt välrenommerade förlaget Palgrave Mcmillan, som första bok i deras nya serie ”Palgrave Studies in European Political Sociology”.
KONTAKT
Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola: apostolis.papakostas@sh.se eller 070-382 55 66
