Berberisbuskens återkomst kan bli bekymmer för veteodlingen

Svartrost, orsakad av svampen Puccinia graminis, är en allvarlig sjukdom i stråsädesgrödor i stora delar av världen och förr förekom stora skördeförluster även i Sverige. Det senaste allvarliga utbrottet i vete skedde 1951, då en tredjedel av den förväntade svenska skörden beräknas ha gått till spillo. Sedan dess har angreppen varit försumbara och sjukdomen har mer eller mindre fallit i glömska. Tillbakagången beror dels på odling av resistenta vetesorter, dels på en målmedveten utrotning av berberisbusken i odlingslandskapet – svartrostsvampen är värdväxlande, och sexuell fortplantning kan bara ske på berberis*.

Att Anna Berlin från SLU nu lägger fram en doktorsavhandling om svartrost beror på att sjukdomen återigen ses som ett möjligt hot för svenskt jordbruk, efter att ha varit bortglömd i ungefär fyrtio år. År 1994 avskaffades lagen om utrotning av berberis, och sedan dess har berberisbuskar blivit ett allt vanligare inslag i det svenska jordbrukslandskapet, till gagn för den biologiska mångfalden, men också för Puccinia graminis. I början av 2000-talet uppmärksammades det att svartrost orsakade skördeförluster i havre och ungefär samtidigt hade en ny och mycket aggressiv ras av svartrost som infekterar vete uppmärksammats i Östafrika.

Svampen Puccinia graminis har en komplicerad livscykel, med sexuell förökning på berberis och klonal förökning på en gräsvärd. I sitt doktorsarbete har Anna Berlin studerat svampens genetiska mångfald, värdspecialisering och evolutionshistoria. Hon diskuterar dessutom de bekämpningsstrategier som står till buds.

Svampen visade sig vara en väldigt skiftande patogen, med stora genetiska skillnader från fält till fält och från år till år, vilket tyder på att en stor mängd sporer med olika genetisk uppsättning sprids från berberisbuskar till fälten varje år. Dessutom fanns det så tydliga skillnader mellan de varianter som infekterar havre respektive råg och vete att dessa kan betraktas som skilda arter.

En genetisk undersökning av svampprover från Sverige, Tadzjikistan och Etiopien visade att de två varianterna troligtvis har skilt sig genom specialisering till de olika gräsvärdarna, eftersom delningen mellan havre och vete/råg skedde inom det tidsspann då patogenens två arter beräknas ha uppstått.

Anna Berlins arbete visar att förekomsten av berberis driver svartrostepidemierna i havre i Sverige. Borttagning av berberis skulle inte bara minska angreppen, utan också den genetiska variationen inom patogenen P. graminis. Eftersom sjukdomsförloppet är snabbt, är det viktigt att bekämpa så tidigt som möjligt vid ett angrepp, både för att minska skördeförlusterna och för att minska mängden sporer som kan spridas till andra fält.
Vete angrips inte av svartrost i Sverige idag. Det kan bero på att dagens vetesorter är resistenta mot den svartrost som finns i landet. Om en aggressiv variant kommer hit och integreras i den sexuella populationen, kan svartrost i vete däremot bli ett stort problem eftersom alla förutsättningar för en epidemi finns i Sverige.

INFORMATION & KONTAKT
Trädgårdsberberis, Berberis thunbergii, angrips inte av P. graminis, men korsningar med den vilda berberisen (i Sverige vanligen Berberis vulgaris) är vanliga och dessa angrips ofta.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 61–64 i avhandlingen.

Agronom Anna Berlin, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, försvarar sin avhandling Population biology of Puccinia graminis – Implications for the epidemiology and control of stem rust vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 30 november 2012, kl 09:15

Plats: Sal A 281, Biocentrum, SLU, Ultuna, Uppsala

Opponent: Research Plant Pathologist Yue Jin, USDA, University of Minnesota, Saint Paul, USA

Anna Berlin, 018-67 15 79, anna.berlin@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: