Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 december 2012

Ändrad ämnesomsättning viktig ledtråd till kronisk muskelsmärta

Jenny Hadrévi, forskarstuderande vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning på skillnader i den kemiska sammansättningen mellan smärtande och friska muskler vid kroniska smärttillstånd i musklerna.

I sin avhandling ”Tillämpning av proteomiska och metabolomiska metoder på human skelettmuskel med inriktning mot kronisk trapezius-myalgi” undersöker Jenny Hadrévi de faktiska mekanismerna, som ämnesomsättning, andra proteiner och stress på cellnivå, i de smärtande musklerna.

Vanlig orsak till förtidspension. Smärta från muskler och leder är den vanligaste orsaken till förtidspension. Särskilt drabbade är nacken, skulderregionen och ländryggen. En betydande andel av dessa besvär är orsakade eller förvärrade av monotont upprepande eller statiskt arbete.
Besvären förorsakar stora kostnader för individ och samhälle, och påverkar den drabbades livskvalitet.

 Man har tidigare trott att kroniska arbetsrelaterade smärtor har sitt ursprung i musklerna men hur det faktiskt förhåller sig är fortfarande okänt.

Utvärderng av analysmetod. Jenny Hadrévis avhandling utvärderar en metod som ger en övergripande och tillförlitlig muskelanalys. Med moderna metoder analyseras muskelprover för att jämföra ämnesomsättning och proteiner i friska och smärtande muskler.

Resultaten visar att det troligen finns en ändrad ämnesomsättning, andra proteiner och stress på cellnivå i de smärtande musklerna.

– Detta förklarar inte mekanismerna bakom smärtan, men det är viktiga ledtrådar till fortsatta studier av kroniska smärttillstånd i musklerna, säger Jenny Hadrévi.

Den 6 december försvarar Jenny Hadrévi sin avhandling vid Umeå universitet.

KONTAKT
Jenny Hadrévi, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 073-460 70 57

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera