Större ensilageandel ger lika mycket mjölk

Högavkastande mjölkkor gav lika mycket mjölk när man ökade andelen ensilage upp till 70 procent jämfört med när man utfodrade hälften ensilage. Foto: Mikaela Patel

Mängden producerad mjölk per ko och år i Sverige har nästan fördubblats på några decennier. I takt med att kornas mjölkproduktion har ökat har andelen spannmål/kraftfoder i foderstaten ökat. Detta beror på att en mera energität foderstat krävs för att kon skall kunna konsumera den mängd näring som hon behöver.

Samtidigt har tekniken för att skörda och konservera stora mängder gräs som ensilage utvecklats de senaste decennierna, och numera är det möjligt att få ett grovfoder som håller mycket hög kvalitet, både näringsmässigt och hygieniskt.

– För närvarande är priserna på spannmål/kraftfoder höga, vilket gör att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att utfodra en ökad andel ensilage av hög kvalitet, säger husdjursagronom Mikaela Patel vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Hon har i sitt doktorsarbete nu undersökt om man gradvis över hela laktationen skulle kunna öka andelen högkvalitativt gräsensilage i foderstaten till högavkastande mjölkkor utan att få negativa effekter på mjölkproduktionen, mängden metan som producerades i våmmen samt fettsyrasammansättningen i mjölkfettet. Hon gjorde också ekonomiska beräkningar på olika alternativ med ökad andel ensilage i foderstaten.

Under drygt två års tid följde hon totalt 92 mjölkkor av rasen svensk röd boskap under hela laktationen. Korna var indelade i tre grupper som fick samma typ av kraftfoder och gräsensilage, men med olika andel ensilage i foderstaten. De första tre månaderna var andelen grovfoder konstant, men ökades sedan successivt över laktationen upp till maximalt 50, 70 eller 90 procent, mätt som torrsubstans, i den senare delen av laktationen.

– Det visade sig att den totala mjölkmängden över hela laktationen inte blev lägre när man ökade andelen ensilage upp till 70 procent jämfört med när man utfodrade 50 procent ensilage, berättar Mikaela Patel.

Hon såg också positiva effekter på mjölkens fettsyrasammansättning och på lönsamheten med ökad andel ensilage i foderstaten. Mjölkmängden var dock signifikant lägre om man ökade andelen ensilage upp till 90 procent jämfört med de båda andra grupperna, även om de positiva effekterna på fettsyrasammansättningen kvarstod. Med ökad andel ensilage i foderstaten sågs en tendens till ökad mängd producerad metan i våmmen.

– Det finns alltså en stor potential i att öka andelen gräsensilage av hög kvalitet i foderstaten till högavkastande mjölkkor efter topplaktationen upp till 70 procent i senare delen av laktationen, sammanfattar hon.

Trots utvecklingen i grovfoderkvalitet och goda förutsättningar för att producera ensilage av hög kvalitet i Sverige, har andelen kraftfoder i foderstaten de senaste åren varit över 50 procent i genomsnitt per år för kor i konventionell produktion. Den ekologiskt producerade mjölken har ökat i snabb takt i Sverige och enligt reglerna för ekologisk produktion ska minst 60 procent av kornas dagliga foderintag bestå av grovfoder, utom i tidig laktation då 50 procent är tillåtet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Agronom Mikaela Patel vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Effects of Increasing the Proportion of High-Quality Grass Silage in the Diet of Dairy Cows”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
– Tid: onsdagen den 12 december 2012 klockan 09.15,
– Plats: Sal FU26, SLU, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Professor Richard Dewhurst, Animal and Grassland Research and Innovation Centre, Ireland

Mikaela.Patel@slu.se, 018-67 10 13