Vad får unga att begå brott?
Nytt forskningsprojet sätter fokus på hur samspelet mellan individuella egenskaper och de sociala miljöer man vistas i påverkar ungdomars beslut att begå brott. Projektet leds av professor Marie Torstensson Levander, Malmö högskola, och ska jämföra förhållandena i Sverige och Storbritannien.
Marie Torstensson Levander, som nyligen erhöll 4,3 miljoner från Vetenskapsrådet, inleder vid årsskiftet, tillsammans med professor Per-Olof Wikström vid Institute of Criminology, Cambridge University, en treårig komparativ studie som ska undersöka och jämföra orsaker till ungdomars brottslighet i Sverige och Storbritannien, två länder med skilda välfärds-och rättsystem. Projektet handlar främst om att studera samspelet mellan social miljö och individfaktorer och betydelsen av detta för brottslighet.
– Vi behöver mer kunskap om hur sociala miljöer utanför hemmet och bostadsområdet samspelar med individuella egenskaper och hur detta påverkar individens utveckling och beteende, säger Torstensson Levander.
Det är välkänt att barn och ungdomar i utsatta miljöer oftare begår brott än ungdomar som växer upp och rör sig i mer välbeställda områden. Man vet också att riskerna ser olika ut för enskilda individer trots att de befinner sig i identiska sociala miljöer. Hur orsakmekanismerna ser ut vet vi fortfarande för lite om, något som Torstensson Levander och hennes kollegor vid Institutionen för kriminologi vill råda bot på.
Den centrala frågan för projektet är vilka ungdomar, med vilka egenskaper och erfarenheter, i vilka sociala miljöer som löper störst risk att bli kriminella.
Vägarna in i kriminalitet kan se olika ut i Sverige respektive Storbritannien. Torstensson Levander och hennes kollegor menar att detta, bland annat, kan bero på de olika samhällssystemen, men också på ungdomarnas vardagsliv och hur, var och med vilka de tillbringar sin tid.
– En hypotes är att den sociala kontrollen och kanske också moraluppfattningen bland ungdomar är något starkare i Storbritannien jämfört med Sverige. Frågan är då i vilken utsträckning detta påverkar brottsligheten.
Även olikheter i skol-, välfärds- och rättssystemen kan tänkas påverka brottsligheten.
– Vi kommer att använda data från två longitudinella studier, MINDS i Malmö och PADS+ i Peterborough. Vår förhoppning är att vår forskning kan ligga till grund för effektiva förebyggande åtgärder där man tar hänsyn till de ungas individuella behov i olika sociala miljöer.
