Hiv öppnar debatten om islam
Hiv och aids har både fungerat som utgångspunkt för en radikal islamtolkning och som ett argument för ett traditionellt islamiskt samhälle. Det menar religionsvetaren Jonas Svensson som studerat den nutida inom-muslimska debatten. Radikala krafter har till och med använt sjukdomen för att idka textkritik av koranen. Men vanligast har förstås varit att se aids som ett straff från Gud.
När religionsvetaren Jonas Svensson 2009 började sina studier om nutida muslimska tolkningar av islam i relation till hiv hoppades han att sjukdomen skulle kunna vara en ingång till en rad centrala frågor om islam och modernitet. Så visade sig också vara fallet. Nu har han slutredovisat sitt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
– Hiv och aids handlar om så mycket mer för det griper in i frågor om religionens roll i samhället, hur man ska förhålla sig till såväl tolkningstradition som källor, synen på könsroller, och inte minst sexualitet, säger han.
Han har undersökt olika positioner i den nutida inom-muslimska debatten om hiv/aids och kan bland annat konstatera att har sjukdomen använts som utgångspunkt och murbräcka i vissa former av radikal nytolkning av islam, som ett sätt att lyfta och problematisera mer traditionella och konservativa synsätt på sexualitet och könsroller. Till och med de heliga texterna i sig har i viss mån påverkats av diskussionerna kring hiv.
– En del debattörer har hävdat att ett traditionellt synsätt med gudomlig påbjuden manlig överordning och kvinnlig underordning är en riskfaktor i spridning av HIV, och mot bakgrund av det har de argumenterat för behovet av nytolkning av de heliga texterna, säger Jonas Svensson.
Bland annat har Jonas Svensson studerat den sydafrikanska organisationen Positive Muslims, som mellan 2003–2009 utvecklade en ”barmhärtighetsteologi” som de ville använda i kampen mot hiv och för att motverka diskriminering av de drabbade.
– Teologin gav utrymme för radikala omtolkningar av sexualitet och kön. Till exempel ifrågasatte man föreställningen om att allt sex utanför äktenskapet är religiöst förkastligt, genom att peka på passager i Koranen och tolkningar i historien som tillåter män att ha sex med sina slavinnor, när den absoluta majoriteten av muslimer i världen i dag menar att slaveri är religiöst förkastligt. Poängen blir att i takt med att samhället förändras, måste även tolkningar av islam, inklusive tolkningar av vad som är legitim och illegitim sexualitet förändras, säger Jonas Svensson.
Exempel på mer radikala tolkningar som dessa, måste emellertid ställas mot ett dominerande synsätt där hiv framställs som ett straff från Gud, en reaktion på överträdelser av Hans påbud framför allt inom sexualitetens område påpekar Jonas Svensson. Det finns också tolkningar där sjukdomen framställs som vilken sjukdom som helst, och mer teologiska alternativ där hiv och aids framställs som en prövning för de drabbade, alternativt en gudomlig prövning av andras förmåga till medlidande. Men det är tolkningen av hiv och aids som ett straff som tycks ha störst attraktionskraft.
– Anledningarna är nog flera. I grunden finns naturligtvis den starka kopplingen mellan smittspridning och sexualitet i kombination med föreställningar om utomäktenskapligt sex som ett brott mot Gud. Men det förklarar inte föreställningen om att Gud i detta brott, men inte i andra, väljer att utdöma straff här och nu, och inte i livet efter detta. En delförklaring kan vara att i sociala sammanhang där kontroll av individens sexualitet är en central gemensam angelägenhet, är föreställningen om en gud som griper in om kontrollen brister tilltalande, säger Jonas Svensson.
En viktig orsak till att hiv blivit en del av en inom-muslimsk teologisk diskussion är att sjukdomen är så användbar för debattörer som vill framställa islam som ett samhällsskick och ett reellt politiskt alternativ. Till exempel menar många inom den falangen att islam utgör ett skydd mot hiv/aids. Man hävdar att Gud i sin visdom har lagt ner regler kring sexualitet och droger som, om de följs, skyddar mot sjukdomen. Man hänvisar till mer eller mindre tillförlitlig statistik kring förekomsten av hiv i muslimskt dominerande områden, och till medicinsk forskning som pekar ut till exempel alkoholkonsumtion som riskfaktor, och manlig omskärelse som ett sätt att minska smittspridning.
– Med hänvisning till officiell statistik och medicinsk forskning kring hiv argumenterar man för att ett islamiskt samhällssystem, med central kontroll av sexualiteten och ett genomdrivande av Guds vilja i vardagen är det bästa skyddet mot smittspridning, säger Jonas Svensson.
