Design av nya mediciner mot Parkinson möjligt
Ny forskning från Göteborgs universitet kan bidra till att nya mediciner utvecklas för Parkinsons sjukdom och andra dopaminrelaterade sjukdomar.
Genom att förstå hur dopaminreceptorer fungerar och hur de ser ut, ges möjligheter att i framtiden bättre kunna designa läkemedel mot flera sjukdomar som påverkar funktioner som motorik, minne och humör.
Det finns två centrala undergrupper av dopaminreceptor. De kallas D1 och D2 och har olika funktion men liknande struktur.
– Ofta är symptomen från dopaminrelaterade sjukdomarna kopplade till en specifik undergrupp och därför är det ur ett läkemedelsperspektiv av högsta intresse att kunna förstå vad som ger selektivitet för varje undergrupp, säger Marcus Malo vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Använt nobelpristagarnas upptäckt i forskningen
2012 års Nobelpris i kemi, har ökat förståelsen för proteinfamiljen som kallas G-proteinkopplade receptorer. Exempel på sådana receptorer är just dopaminreceptorerna.
Marcus Malo och hans forskarkollegor har använt sig av kemipristagarnas upptäckter för att bygga modeller av dopaminreceptorer och samlat information från substanser som ger dopaminreceptorstimulerande effekt.
– Resultaten visade på vad som är viktigt för substanserna D1- och D2-receptorstimulering och vad som leder till selektivitet. Substanser som ger selektiv D2-receptorstimulering har visat sig vara symptomlindrande vid Parkinsons sjukdom. Medan de D1-receptorsstimulerade ger effekt mot minnesstörningar, säger Marcus Malo.
Forskningsstudierna har bidragit till ökad förståelse och möjliggör design av nya substanser som kan användas för behandling av till exempel Parkinson sjukdom eller andra dopamin relaterade sjukdomar.
Registrerar ljus, lukt och smak
G-proteinkopplade receptorer fungerar som sensorer runt om i kroppen och kan till exempel registrera ljus i ögat, lukter i näsan och smaker i munnen. De är lokaliserade i cellens yttre vägg och via stimulering från utsidan kan signaler skickas vidare in i cellen via ett G-protein.
G-proteinkopplade receptorer fungerar också som mottagare för kroppsegna hormoner och signalsubstanser som till exempel dopamin.
Styr viktiga processer i kroppen
De styr dessutom många viktiga processer i kroppen, bland annat i hjärnan och centrala nervsystemet (CNS) och de har visat sig vara viktiga måltavlor för läkemedel.
Ungefär hälften av alla läkemedel verkar via G-proteinkopplade receptorer och exempel på läkemedel är betablockerare mot högt blodtryck, antihistaminer mot allergier och olika former av psykofarmaka.
Avhandlingens namn: Selectivity of dopamine D1 and D2 receptor agonists – A combined computational approach
