Forskning visar hur olika djurs överlevnad påverkas av klimatförändringar
De klimatförändringar som målas upp av klimatologer fram till år 2080 kommer att gynna de flesta däggdjur som i dag lever i norra Europas arktiska och boreala landområden. Den slutsatsen drar ekologer vid Umeå universitet i en nyligen publicerad artikel i tidskriften Plos ONE.
Forskarna Anouschka Hof, Roland Jansson och Christer Nilsson vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet har undersökt hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka däggdjuren i norra Europas arktiska och boreala landområden, det vill säga de arktiska haven och öarna undantagna. Dessa landområden förutsägs få väsentligt ändrade klimat och deras natur anses också vara särskilt känslig för förändringar.
Genom att modellera artutbredningar konstaterar forskarna att de förutsagda klimatförändringarna fram till år 2080 kommer att gynna de flesta däggdjur som i dag lever i dessa områden, förutom några specialister på kalla klimat såsom fjällräv och fjällämmel.
– Detta gäller dock enbart under förutsättning att arterna kan nå de områden som får det klimat djuren är anpassade till. Vi anser det högst osannolikt att alla däggdjur ska klara detta beroende bland annat på människans ökande fragmentering av livsmiljöer. Sådana arter kommer i stället att minska sina utbredningar, säger Christer Nilsson, professor i landskapsekologi.
Forskarna visar också att även om klimatförändringarna i sig inte hotar merparten av de arktiska och boreala däggdjuren så kan förändringar i artsammansättningar komma att göra det, exempelvis genom att rovdjur och potentiella bytesdjur som tidigare inte levt tillsammans kan hamna i samma områden.
Studien har genomförts med stöd från Nordiska ministerrådet. Arbetet har nyligen publicerats i tidskriften Plos ONE.
Titel på originalpublikation: Future Climate Change Will Favour Non-Specialist Mammals in the (Sub)Arctics
Tidskrift: Plos ONE
Författare: Anouschka R. Hof, Roland Jansson och Christer Nilsson, Landskapsekologi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Artikeln i sin helhet: http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.13712Fjournal.pone.0052574