Nytt fartyg ger 16 procent lägre miljöpåverkan

Det är forskarna Anna Hedlund-Åström tillsammans med Kushink Bazaz och Katja Tasala Gradin, samtliga från institutionen för maskinkonstruktion på KTH, som bland annat har arbetat med livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCC) av det nya fartyget CargoXpress. Det innebär att KTH:s roll i det internationella konsortiet alltså har varit att analysera transporter med det nya fartyget.

Resultatet från både den ekonomiska analysen och miljöpåverkansbedömningen som de tre KTH-forskarna gjort visar att det finns klara fördelar med att transportera gods med det nya CargoXpress-fartyget jämfört med lastbil eller konventionella fartyg.

– Syftet med forskningen har varit att förenkla lasttransport, framför allt i södra Europa. Vi tycker att vi har mycket lastbilar här i Sverige, men i södra Europa är det än värre. Syftet är också att i framtiden kunna nyttja hamnar som idag inte är möjliga att använda. Dagens fartyg kräver nämligen olika typer av kranar som inte alltid finns tillgängliga i små och medelstora hamnar. Det är också därför som det sitter en kran på fartyget, säger Anna Hedlund-Åström.

Det är alltså genom att använda innovativa koncept och teknologier samt effektiv av- och pålastning i hamnarna som det nya fartyget kan erbjuda nödvändig transportkapacitet med lägre bränsleförbrukning.

– Det nya fartyget är utrustat med en kran som möjliggör av- och pålastning vid små och mellanstora hamnar där infrastruktur och logistik saknas. Även om CargoXpress håller en lägre hastighet jämfört med konventionella containerfartyg reducerar kranen tid i hamn vilket resulterar i att transporttiden blir likvärdig, säger Katja Tasala Gradin.

Kostnadsanalysen och miljöpåverkan har utgått från befintliga transportrutter där CargoXpress jämförts med alternativen, konventionella containerfartyg och vägtransport med lastbil. För att möjliggöra jämförelser mellan dessa transportslag har dörr till dörr har transportscenarier utformats. 

– För drift används LNG-bränsle, det vill säga flytande naturgas. De alternativa energikällorna är vindkraft via en segelvinge på fartyget samt solenergi via solceller. Segelvingen ger 700 kW i 46 procent av de undersökta transportscenarierna, vilket minskar den totala bränsleförbrukningen och därmed CO2-utsläppen. Med hjälp av laddningsbara batterier kan fartyget manövreras och att angöra hamn utan support av huvudmotorn, säger Katja Tasala Gradin.

CargoXpress är ett EU-projekt finansierat inom sjunde ramprogrammet. Arbetet med CargoXpress fortsätter, och nästa steg är att bygga det första fullskaliga prototypfartyget. 

Här hittar du mer fakta om forskningen och fartyget: www.cargoxpress.eu