Ojämställda arbetsplatser kan bidra till ohälsa bland kvinnor

I avhandlingen identifieras en rad olika jämställdhetsmönster på arbetsplatser och hur de är kopplade till upplevelser av hälsa och ohälsa. Att arbeta på en arbetsplats med jämställda löner och ett jämställt uttag av föräldraledighet var kopplat till en låga nivåer av psykiska besvär som oro, ängslan eller ångest för både män och kvinnor.

För kvinnor fanns två typer av jämställdhetsmönster som var kopplade till högre nivåer av psykiska besvär. Det ena var arbetsplatser med en majoritet kvinnor men som var jämställda vad gäller löner och utbildning. Den andra typen av arbetsplatser var ojämställda arbetsplatser med en majoritet män, lägre löner för kvinnor, längre utbildning för kvinnor och större uttag av föräldraledighet för kvinnor.

Resultaten baseras på enkät- och registerdata från Luleå-kohorten, som består av ca 1 000 personer som följts med jämna mellanrum sedan 1981 då de gick ut nionde klass i Luleå. Professor Anne Hammarström är forskningsledare för kohorten. Avhandlingen baseras också på fokusgruppintervjuer med anställda i äldreomsorgen i norra Sverige.

Många aspekter av jämställdhet
Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter som skapar möjligheter och begränsningar för hälsan. Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika konsekvenser för mäns och kvinnors hälsa. Att identifiera jämställdhetsmönster är ett sätt att synliggöra flera dimensioner av jämställdhet samtidigt.

– En jämställd könssammansättning på arbetsplatsen, med mellan 40 och 60 procent kvinnor, var ofta kopplat till ojämställdhet i andra faktorer som lön, utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet, förklarar Sofia Elwér sina resultat. En mångdimensionell syn på jämställdhet på arbetsplatser är därför nödvändig för att förstå specifika arbetsplatssituationer och dess hälsokonsekvenser. En jämställd representation av kvinnor och män på arbetsplatsen är en bra början men inte slutstationen för jämställdhetsarbetet.

Äldreomsorgen i fokus
Fokusgruppsintervjuerna inom äldreomsorgen visade att det som de anställda uppfattade som negativt för sin hälsa ofta var kopplat till resursbrist samt andra processer som inte går att påverka inom ramen för den egna organisationen. Exempelvis uppfattades arbetsbördan ofta som orimlig. Ständiga omorganisationer upplevdes också som stressande och ett störande moment i det dagliga arbetet. Det som de anställda uppfattade som positivt för hälsan handlade om relationerna på den egna arbetsplatsen: att känna stöd och uppmuntran från kolleger och att kunna skratta tillsammans. Men det handlade också om att få bekräftelse på ett gott utfört arbete från de gamla och deras anhöriga.

– Även om relationerna på arbetsplatsen i viss mån kan kompensera för stress så kan dessa relationer också vara sårbara i en hårt pressad arbetssituation, förklarar Sofia Elwér.

De anställda inom äldreomsorgen uppfattade i hög utsträckning jämställdhet som ett problem på samhällsnivå med en könssegregerad arbetsmarknad och lägre lönernivåer för kvinnor. I relationerna på arbetsplatserna fanns samtidigt en tendens till att försvara ojämställdheter i arbetsfördelningen genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. En sådan individualisering av könade fenomen gör det svårt att komma tillrätta med ojämställdheter eftersom den försvaras med att vi är olika som personer.

En viktig slutsats i avhandlingen är att arbetsplatser utgör viktiga arenor för hälsofrämjande arbete och det är viktigt att jämställdhet i arbetsfördelning, ansvar och erkännande vävs in i det hälsofrämjande arbetet för att uppnå ett rättvisare och hälsosammare arbetsliv.

Avhandlingen Jämställdhet och hälsoupplevelser: Arbetsplatsmönster i norra Sverige (engelsk titel: Gender equality and health experiences: Workplace patterns in Northern Sweden).