Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 februari 2013

Stockholmarna får forma sin framtida stad

Från och med nu kan du och jag vara med och säga vad vi anser om den framtida trafiksituationen i Stockholm, och därmed forma hur staden ska vara byggd och planerad. Ett nytt storskalig forskningsprojekt där experter så väl som intresserade är inbjudna drar har precis dragit igång, och bygger på så kallad crowdsourcing.

– Det här är Sveriges största storskaliga crowdsourcingprojekt om framtidens trafik och transporter. Det rör främst Sveriges tre största städer, och går under namnet Post Car(d) Urbanism, säger Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på Arkitekturskolan vid KTH och projektledare för forskningsprojektet.

Det är hans tillsammans med KTH-kollegorna Daniel Jonsson (trafikforskaren som nyligen fick en hel del uppmärksamhet om lönsamheten för Stockholms tunnelbana) och framtidsforskaren Noah Raford (futurist från toppuniversitetet MIT) som nu drar igång den demokratiska framtidsstudien Post Car(d) Urbanism. 180 experter, forskare och trafikplanerare har redan registrerat sig på och börjat använda sig av webbtjänsten med samma namn.

Men det är inte bara experter som är välkomna och som behövs i framtidsstudien.

– Forskningsprojektet vänder sig förstås till alla som arbetar som trafikfrågor och stadsplanering, som forskare, experter, trafikplanerare och politiker. Men även alla de som har ett aktivt intresse för stadsutveckling och trafikfrågor är välkomna att delta. De som tycker att ämnet är både roligt och viktig, säger Alexander Ståhle.

Vad är då Post Car(d) Urbanism mer specifikt? Jo, det är en webbtjänst där man snabbt registrerar sig och sedan berättar vad man själv anser i olika trafikfrågor, och tar del av vad andra tycker. Användarna kan lägga in olika trender om framtidens städer och transporter och beskriver hur dessa trender påverkar varandra. Mer än 500 trender är redan inlagda. Webbplatsen genererar i realtid en trendkarta där användarna kommenterar, lägger till och röstar på andras trender.

– Varför man ska vara med? Bra fråga. För att det är roligt förstås. Användarna kan se hur deras egna tankar om framtidens trafik relaterar till andras idéer om samma sak. Detta är ett givande sätt att utbyta tankar och idéer om hur framtiden kan se ut, och i förlängningen lär sig användarna mycket. Inte minst för att det är väldigt många kunniga människor som är med och bidrar, säger Alexander Ståhle.

Han tillägger att användarna kan välja att följa vissa personer, till exempel en viss trafikforskare eller politiker, och ta del av vad den tycker och resonerar runt vissa trafikfrågor. Det hela fungerar i mångt och mycket som Twitter.

– Innehåll på Post Car(d) Urbanism baseras på vad användarna tror om framtiden. De kan rösta på och kommentera varandras tankar, och därmed se vad som mest sannolikt ska inträffa. Efter ett tag så kommer vi att göra en nätverksanalys av all information för att se åt vilket håll trenderna pekar. Hur ser till exempel framtiden ut för Hökarängen? Tanken är att informationen ska kunna användas i en stadsplaneringsprocess, säger Alexander Ståhle.

Tekniken som ligger till grund för forskningsprojektetet – så kallad ”large scale crowdsourcing” – är unik och utvecklad av redan omskrivne framtidsforskaren Noah Raford på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH. Han har en bakgrund från MIT där han bland annat forskat om ”Large Scale Participatory Futures Systems”.

Webbplatsen är offentlig och kommer att vara öppen under våren 2013. Resultatet kommer att sammanfattas i ett antal vykort från framtidens stad – därav namnet Post-Car(d) Urbanism. Forskningsprojektet syftar till att ta fram realistiska framtidsscenarier som kan leda till bättre planering och styrning av städers utveckling mot hållbarhet.

Forskningsprojektet Post-Car(d) Urbanism drivs på KTH och finansieras av FORMAS.

Här hittar du Post-Car(d) Urbanism: http://www.postcardurbanism.net/
 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera