Markmikrober tar hand om lustgasen

Åkerns mikroorganismer kan bryta ner den kraftfulla växthusgasen lustgas. En ny variant av enzymet lustgasreduktas har hittats av SLU-forskare. Foto: Nora Adelsköld 
Den kraftfulla växthusgasen lustgas bildas av mikroorganismer i mark och vatten, men det bryts också ned av samma organismer med hjälp av ett enzym. Forskare vid SLU har nu funnit ytterligare en variant av enzymet som verkar ha stor betydelse för lustgasreduktionen i många miljöer.

Lustgas (dikväveoxid) är en kraftfull växthusgas som bildas i mark och vatten under syrefattiga förhållanden när det finns mycket kväve, t.ex. gödslad åkermark efter regn. Bakterier och arkéer kan omvandla denna ozonnedbrytande gas till kvävgas med hjälp av ett speciellt enzym, så kallat reduktas.

Professor Sara Hallin vid SLU och hennes kollegor har nyligen publicerat en artikel i The ISME Journal där de visar på ett nytt reduktas som kan ha betydelse för lustgasreduktion i olika miljöer. Det nya reduktaset är minst lika utbrett i terrestra och akvatiska miljöer som det tidigare kända enzymet, och förekommer i lika stora mängder . Det betyder att det står för hälften av ekosystemens potential för lustgasreduktion. Dessutom finns detta ”nya” reduktas spritt hos många fler taxonomiska grupper, varav flera inte också producerar lustgasen, vilket organismer med det kända reduktaset gör.

På sikt tror forskarna att man skulle kunna gynna organismer med denna variant av lustgasreduktas i t.ex. åkermark, och därmed åstadkomma lägre lustgasemissioner, eller till och med skapa lustgassänkor. Nu undersöker de vilka markfaktorer som påverkar mikroorganismer med olika varianter av lustgasreduktas, och hur detta kopplar till minskade emissioner.

Läs mer
The unaccounted yet abundant nitrous oxide-reducing microbial community: a potential nitrous oxide sink (The ISME Journal)

Institutionen för mikrobiologi, www.slu.se/mikrobiologi