Besvärliga ogräs vilar under hösten

Många fleråriga ogräs går i tillväxtvila under en period på hösten. Åkerfräken (Equisetum arvense), unga plantor från krukförsök. Foto: Josefine Liew

Fleråriga ogräs bör bekämpas vid rätt tidpunkt, dvs. när de bildar nya skott. Josefine Liew visar i en ny doktorsavhandling från SLU att fyra ogräsarter verkar gå i tillväxtvila under en viss period under hösten. Det kan förklara varför effekten av bekämpning under den perioden ibland uteblir.

Ofta bekämpas fleråriga ogräs genom att ovanjordiska delar av plantan slås av och underjordiska sönderdelas. Denna mekaniska bekämpning stimulerar tillväxt av nya skott och leder till att växtens förråd av lagrad näring förbrukas.

Om behandlingen upprepas innan plantan har vuxit sig stor igen minskar förrådet av näring ytterligare och blir, efter tillräckligt många behandlingar, helt tömt. Under perioder utan tillväxt uteblir dock effekten av behandlingen. Under sådana viloperioder kan även resultat av kemisk bekämpning påverkas, eftersom många kemiska växtskyddsmedel är beroende av att plantan växer.

Josefine Liew odlade under sitt doktorsarbete vid SLU de fleråriga ogräsen åkerfräken, hästhov, åkermolke, åkertistel och kvickrot i krukor utomhus. Hon tog regelbundet in krukor under månaderna juli till mars, tog bort alla ovanjordiska delar och skar sönder de underjordiska (rötter/rhizom) för att efterlikna mekanisk ogräsbekämpning.

Det visade sig att plantor av åkerfräken, hästhov och åkermolke, som togs in i september–oktober, inte växte vidare när de placerades i en varm groningskammare. De hade gått in i en viloperiod. Men såväl före som efter denna period gror underjordiska knoppar vid samma behandling. Det gäller oavsett om de gröna delarna togs bort eller om rot-/rhizomsystemet sönderdelades, och det ger plantorna möjlighet att börja växa igen vid gynnsam väderlek.

Plantor av åkertistel visade sig skjuta färre skott efter att deras gröna delar hade tagits bort under samma höstperiod, men tillväxten satte fart om rotsystemet sönderdelades i bitar. Åkertistel gick alltså inte in i vila på samma sätt som åkerfräken, hästhov och åkermolke.

Tvärtemot vad man tidigare har trott påverkades även kvickrot av sönderdelning under hösten. Kvoten mellan skott och rot minskade, dvs. andelen näring och biomassa i de underjordiska delarna ökade i förhållande till de ovanjordiska. Kvickroten reagerade alltså på behandlingen genom att lagra mer näring i rötterna, vilket är till fördel för växten när den sedan börjar växa igen.
Den praktiska tillämpningen av resultaten innebär att man inte bör planera för åtgärder som bygger på återkommande avslagning och sönderdelning under september–oktober.

– Men det är viktigt att slå eller klippa av ogräsens gröna delar i början av hösten eftersom ny näring fylls på i växternas underjordiska system så länge det finns gröna skott ovan jord, påpekar Josefine Liew.

Om disputationen
Agronom Josefine Liew, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Dormancy in reproductive vegetative buds in creeping perennials dominating the agricultural weed flora in Scandinavia. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid fredagen den 22 mars. Plats: Loftets Hörsal, Ultuna. Opponent: Dr Michael E. Foley, USDA-ARS, Sunflower and Plant Biology Research Unit, Fargo, USA

Mer information
Avhandlingen
Hemort: född och uppvuxen och numera återinflyttad till Örebro