Kundval ökar kvaliteten bland välfärdtjänster

Vad anser vi vara god kvalitet? Är det rätt mediciner, bra förskolepedagogik eller något så självklart som omtanke och respektfullt bemötande? Det finns lika många svar som personer.

Ett absolut krav för att välfärdssektorn ska fungera är hög kompetensen hos beställaren i offentlig sektorn, det är också där kvalitet i välfärden avgörs. Men att kunden själv, det vill säga Sveriges befolkning, får vara med och göra val utifrån egna behov och syn på kvalitet är något som har visat sig vara framgångsrikt.

– Inom ett kundvalssystem är det möjligt för individerna att väga in kvalitativa egenskaper på ett sätt som den offentliga upphandlaren inte kan göra, menar professor Mats Bergman vid Södertörns högskola.

Nationalekonomisk forskning om välfärdens frågor
Under de två senaste decennierna har andelen välfärdstjänster som produceras utanför den offentliga sektorn ökat kraftigt. Därmed krävs en metod för att avgöra vem som ska få leverera tjänsterna i fråga. I rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” lyfter Mats Bergman fram de frågor som borde vara i centrum för en mer meningsfull välfärdsdebatt:

När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval?

Hur ser vi till att välfärden uppfyller de mjuka värdena och inte bara kvaliteter som är lätta att mäta? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? 

I rapporten har han samlat insikter från den nationalekonomiska forskningen om flera av välfärdens stora frågor och han levererar tydliga svar. För att kundval ska fungera måste det bland annat ställas höga krav på hur information utformas och görs tillgänglig till olika målgrupper, dels på att kriterier och ersättningsformer för leverantörer inte är så detaljerade att variationer omöjliggörs. I rapporten pekar Bergman ut huvuddragen för hur detta bör ske.

Kompetensen hos beställarna måste höjas
Men alla välfärdstjänster passar inte för kundval. Inte minst gäller detta när skalfördelarna är så stora att kundval med stor sannolikhet leder till monopol. Mats Bergman visar på hur man även vid offentliga upphandlingar kan upprätta en god kvalitet i förhållande till kostnad. Svaret är bland annat att kvalitet bör värderas i pengar istället för genom den abstrakta poängmodell som florerar i upphandlingsbranschen.

Även upphandlarnas kompetens måste höjas, det finns allt för många exempel på dåliga upphandlingar . Ett påtagligt exempel är de besynnerliga modellerna för att väga ihop pris och kvalitet som hittills varit det allra vanligaste sättet att rangordna budgivarna. Beställarsidan behöver få ett bredare perspektiv, menar Mats Bergman

– Det finns en föreställning hos upphandlare att processen måste vara transparent och att subjektiva bedömningar inte är välkomna. Men det är fel. Man måste väga in subjektiv kvalitet i upphandlingar genom att exempelvis låta en expertpanel ge omdömen om anbuden.

Upphandlingsreglerna kan verka strikta men lämnar utrymme för kvalitativa lösningar för den som är kreativ. Man kan till exempel använda kundnöjdhetsundersökningar eller låta företagen lämna in fria texter där de beskriver hur de ska arbeta med kvalitet och sedan sätta betyg på detta. Man kan även utnyttja möjligheten att avbryta ett avtal, med ett välfärdsföretag som inte är bra, istället för att förlänga den när den ordinarie avtalsperioden går ut. Genom att släppa kunderna i systemet kan man även utföra ett tryck på dåliga välfärdsföretag som tvingar dem att krympa och kanske också lämna marknaden.

Slutsatsen är att för de flesta välfärdstjänster torde kundval vara en bra – och antagligen bättre – modell än traditionell upphandling. Men både denna fråga och frågan om hur kontrakt och belöningssystem bör utformas är komplex. Det finns stor anledning att visa ödmjukhet för att det är många förhållanden som samspelar.

Till rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” av Uppdrag Välfärd.