Har Europa råd att säga nej till genteknik?

– Stora delar av världen har redan genmanipulerade grödor som kan minska jordbrukets miljöpåverkan. EU borde utveckla ett regelverk som kompletterar dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor med en djupare analys av grödans egenskaper och väga in potentiella fördelar. Det skriver Ivar Virgin, forskare vid (SEI) i rapporten.

År 2050 kommer världen att behöva producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på lika stor jordbruksareal som vi har tillgång till idag. Framstegen inom gentekniken ger oss möjlighet att utveckla resurseffektiva grödor som använder vatten, näring, energi och jordbruksmark mer optimalt än idag. Gentekniken ger oss också möjligheter att effektivt skräddarsy grödor som producerar till exempel biodrivmedel, gröna kemikalier, biobaserade oljor och biologiskt nedbrytbar plast och på så sätt utveckla en hållbar bioekonomi.

– Länder som står utan kompetens att använda gentekniken och genmanipulerade grödor missar möjligheten att använda denna kraftfulla teknik för att skapa ett mer miljövänligt jordbruk. Stora delar av världen har redan ett jordbruk med GM-grödor, men i Europa diskuterar vi fortfarande om tekniken alls ska tillåtas, säger Ivar Virgin.

Enligt rapporten har utvecklingen av GM-grödor hittills varit ensidig och dominerats av få multinationella bolag. Virgin uppmanar till en diskussion kring hur modern biovetenskap ska få ett genomslag när det gäller andra grödor än majs, soja och bomull, och inte minst hur den offentliga forskningen ska stärkas. Det är också viktigt att stärka länderna i Syd, framför allt i Afrika, så att regeringar och småbrukare kan bedöma den moderna gentekniken och i förekommande fall använda den.

Författaren beskriver i rapporten hur utvecklingen och odlingen av GM-grödor i Europa är obefintlig jämfört med andra delar av världen. Skälen är främst ett komplicerat regelverk, en politiserad beslutsprocess, och en debatt som har fokuserat enbart på riskerna och inte på fördelarna med GM-grödor.

– Europas regelverk ska skydda miljö och hälsa, men i praktiken kväver det ofta nya och intressanta GM-grödor i sin linda. Grödor som skulle kunna ge viktiga bidrag till ett mer miljövänligt jordbruk. Idag finns det bara två grödor på den europeiska marknaden, en potatissort och en majssort, och de odlas i mycket begränsad utsträckning, säger Ivar Virgin.

– I EU borde vi istället försöka att utveckla ett regelverk som kompletterar dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor med en djupare analys av grödans egenskaper och dess potentiellt negativa eller positiva effekter på miljö och hälsa. En sådan analys skulle hjälpa oss att använda gentekniken som ett verktyg för att nå ett resurseffektivt jordbruk och en hållbar bioekonomi säger Ivar Virgin.

Med rapporten vill Virgin tydliggöra de frågor som uppstår kring GM-grödor och huruvida GM-grödor kan bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt jordbruk. Grundfrågan är, enligt Virgin, om vi har råd att säga nej till gentekniken, med tanke på de stora utmaningar vi står inför när det gäller den framtida globala matsäkerheten.

Rapporten i korthet:

• Beräkningar från FN visar att dagens befolkning på sju miljarder kommer att nå över nio miljarder år 2050. FN:s livsmedelsorganisation FAO spår att mat- och foderproduktionen behöver öka med 70 procent, vilket motsvarar cirka en miljard ton mer spannmål och drygt 200 miljoner ton mer kött om året. Bedömningen är att 90 procent av ökningen behöver ske genom högre avkastning på redan uppodlade områden.
• Sedan femton år tillbaka odlas den första generationen GM-grödor på cirka 170 miljoner hektar i världen. Det motsvarar drygt 13 procent av världens totala åkerareal. Hälften av all GM-gröda finns i Nordamerika, framför allt i USA men även i Kanada. Över 80 procent av all soja och bomull som odlas globalt är GM-grödor.
• Forskningen kring risker med genetiskt modifierade organismer har varit omfattande. År 2010 publicerade EU-kommissionen en rapport som sammanfattar 130 forskningsprojekt genomförda av mer än 500 olika forskargrupper. EU-kommissionens slutsats är att de genetiskt modifierade grödor som idag finns på den europeiska marknaden inte är farligare för hälsa eller miljö än traditionellt framtagna växtsorter.
• Trots det är odlingen av GM-grödor i Europa mycket blygsam. EU har utvecklat ett regelverk för GM-grödor som ska skydda miljö och hälsa, men många gånger fungerar det som ett hinder i utvecklingen mot ett miljövänligt och resurseffektivt jordbruk. Det riskerar att ställa Europa vid sidan av de stora framstegen inom modern växtförädling.

Om författaren:
Ivar Virgin är doktor i biokemi och forskare på Stockholm Environment Institute (SEI). Han arbetar med globala bioresursfrågor samt hur länder, huvudsakligen i Afrika, ska kunna få tillgång till modern biovetenskap. Han driver även ett lantbruk i Västergötland.

Till rapporten