Proaktiv ambition som leder fel
Företag vill gärna kalla sig och se sig som proaktiva, vara så förutseende att man har planer klara för en kommande utveckling. Men i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet visarLinda Höglund en proaktiv ambition i många situationer stöder ett reaktivt beteende, nämligen att man låter sig styras av marknaden.
Avhandlingen Discursive Practices in Strategic Entrepreneurship diskuterar förhållandet mellan de processer som i forskningen beskrivs som entreprenörskap respektive strategi och att forskare inom området strategiskt entreprenörskap tenderar att se dessa processer som helt separata men nödvändiga. En strategisk process beskrivs ofta i termer av långsiktighet, att söka stabilitet och att uppnå mål medan entreprenörskap beskrivs i termer avförnyelse, dynamik och flexibilitet.
– Men i mitt arbete fann jag inte något tillfälle där chefer inte såg en ny möjlighet utan att samtidigt se en strategisk fördel med den och vice versa. Nya möjligheter behöver inte vara en motpol till strategiska fördelar, det handlar inte om två olika processer som ska studeras var för sig. Jag har kommit fram till att vi behöver ett språkbruk där entreprenörskap och strategi ses som varandras
förutsättningar.
Linda Höglund har studerat två mellanstora företag (till mellanstora räknas företag med 100 – 499 anställda) från två helt skilda branscher. Ett förhållande vis ungt It-företag, startat på 90-talet, snabbväxande, modernt och aktör på en marknad som ändrar sig snabbt och kräver snabbt agerande. Det andra en livsmedelsindustri startad på 60-talet, verksam på en mognare marknad med större stabilitet och lägre förändringstakt.
– Jag blev förvånad över att man tänkte, talade och agerade så pass lika i företagen trots att de ändå är så olika med olika produkter, marknader och villkor. De två mest använda och dominerande repertoarerna i de båda företagen byggde på behovet av att vara förändringsbenägna, dynamiska, rörliga och flexibla men också behovet av att behandla kunden som en partner med ett nära samarbete.
Förklaringen till det här menar Linda Höglund är att det i samhället finns en gemensam syn på vad företagsamhet är och att det återkommer i det lokala arbetet i olika företag. Det synsättet på företagsamhet finns också i den litteratur som beskriver strategiskt entreprenörskap och i hur chefer beskriver det i texter och tal.
– Det förvånade mig eftersom strategiskt entreprenörskap bygger på amerikanska teorier och därför inte anses applicerbara i svenska organisationer.
Linda Höglund menar att hennes forskning kan vara ett bidrag till en breddad syn på vad entreprenörskap är. Det handlar inte enbart om att starta nya eller driva ett eget lite företag. Entreprenörskap har utvecklats till att också omfatta så mycket mer och att studera hur det fungerar också i större företag ger en fördjupad förståelse för entreprenöriella processer.
– Som praktiker kan det vara viktigt att förstå hur lokalt agerande i ett företag kan ge en viss utveckling, men samtidigt utesluter något annat. Det är därför som företag med proaktiva ambitioner, som samtidigt låter invanda mönster styra arbetet, snarast hamnar i ett reaktivt agerande, säger hon. Men företagens agerande går att förändra om man för in nya sätt att resonera och se på verksamheten.
Avhandlingen: Discursive Practices in Strategic Entrepreneurship
