Den mag-iska känslan

Faktiskt är magkänsla inte magisk alls, utan en biologisk mekanism. Det finns två system i hjärnan som används vid beslutsfattande. Ett är medvetet, logiskt och rationellt. Det andra är omedvetet; det vi kallar intuition eller magkänsla.

Hjälper oss att ta snabba beslut
Det omedvetna systemet lagrar dels negativ situationskunskap som att ormar är farliga, dels positiv kunskap som att det är gott med glass. All inhämtad kunskap från en situation smälter samman och bildar ett enda minne, en magkänsla.

Det medvetna systemet hanterar istället en sak i taget. Systemet kan bli överbelastat i en komplex situation, och är därför också långsammare.

– Därför är den första ingivelsen ifall något är bra eller dåligt baserad på magkänslan, säger Lars Björklund, filosofie doktor i utbildningsvetenskap och forskare vid Linköpings universitet.

Med erfarenhet får vi bättre magkänsla
Ju fler likartade situationer vi har varit med om, desto mer situationskunskap lagras i det omedvetna minnesarkivet. Det är därför mycket erfarenhet gör att vi tar bättre beslut med magkänslan. Magkänslan styr 90-95 % av allt vi gör varje dag. Därför kan vi ta så många beslut utan att tänka medvetet på det. Det gäller allt från basala beslut som att hålla kaffekoppen rakt så du inte spiller, till om du ska tacka ja till ett nytt jobb.

Många situationer är komplexa och beslut måste fattas snabbt. Erfarna sjuksköterskor på akutavdelningar använder magkänslan i sitt yrke. Det kan gälla beslut som att läkare måste tillkallas, eller att en patient bör hållas kvar över natten. I fall där erfarenhet saknas är det dock bättre att ta ett medvetet beslut.

– Har du aldrig kört motorcykel och ska köpa din första hoj kan du inte lita på magkänslan, säger Lars Björklund. Plötsligt har du valt motorcykel baserat på färgen och inte det som egentligen är viktigt.
 
Magkänslan är snabb och oftast till stor nytta, menar Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys, affilierad forskare på Stockholms universitet.

– Ibland är den dock för snabb och uttalar sig om saker den inte har en aning om. Det beror på att världen förändras i en allt snabbare takt. Det verkar logiskt att mer information alltid skulle leda till bättre beslut, men inte sällan är det tvärtom, säger han.
 
Enligt Ari Riabacke har vi även för vana att söka information så den motsvarar våra, mer eller mindre medvetna, förväntningar.

– Omge dig därför med kritiska röster och människor som förmår att se saker och ting ur ett annat perspektiv, om du vill fatta bra beslut, säger han.

Stress kan förändra beslutsfattandet
Men ibland slås magkänslan faktiskt av. I en okänd situation kan vi bli stressade och då tar det medvetna beslutsfattandet över. Det har sin poäng att ta beslut baserade på fakta i situationer som vi saknar erfarenhet från. Ibland kan det dock vara en nackdel. Den här mekanismen förklarar varför idrottare kan prestera bättre på träning än i stora mästerskap. Och varför körskoleeleven kör bra på lektionerna, men kuggar uppkörningen.

– De blir helt enkelt stressade och börjar tänka, säger Lars Björklund.

Text: Elin Lundström Belleza